Tillbaka

Lillie, släkt

Start

Lillie, släkt

Lillie, konventionellt, av eftervärlden efter sköldemärket, en lilja av guld i blått fält, bildat släktnamn för en slutligen högfrälse medeltida släkt, vars medlemmar aldrig använde namnet. Sune Sik förde detta vapen, då han 1297 stadfäste en donation till Vreta kloster. Han var sannolikt (Liljeholm) farfar till Sune Andersson (d tidigast 1352) i Fröberga, Överselö, Söd, vilken förde samma vapen o i brev 1339 o 1345 förekommer i samma östgötska släktkrets som Sune Sik var ingift i. Uppgiften i Anreps o Elgenstiernas ättartavleverk, att Sune Andersson var son till en 1291 levande Andreas Bat torde vara en gissning med anledning av att en person med detta namn 1349 o 1350 förde samma vapen. I äktenskap med en brorsdotter till västeråsbiskopen Ödgisl (Egislus; bd 12) Birgersson av Likvidssönernas ätt (bd 22) var Sune Andersson far till Ödgisl Sunason (d 1383 eller 1384), som förde sin mödernesläkts vapen, 3 sjöblad (näckrosblad), ordnade 2 o 1, med spetsarna mot sköldhörnen.

Denne var far till riksrådet o lagmannen Matts Ödgislason (L 1), vilken återupptog sin farfars vapen med en lilja. Hans son riksrådet o lagmannen Gregers Mattsson (L 2) var far till Bengt Gregersson (d 1499 enl ST o STb), som i enlighet med faderns testamente fick Tyresö i Österhaninge (nu Tyresö), Sth, vid arvskiftet efter denne (Red:komm:s i Uppland arkiv). Han förekommer bland "Sveriges råd o män" 1485 o kan säkert beläggas som riksråd från 1489. B synes ha tillhört Sten Sture d ä:s anhängare under motsättningarna mellan denne o rådsoppositionen på 1490-talet (Gillingstam) men blev ändå dubbad till riddare vid konung Hans' kröning 1497. I ärkebiskop Jakob Ulfssons kopiebok uppges 1497, att han tidigare haft Frösåkers härad i Uppland i förläning. Yngre bröder till Bengt var riksrådet Folke Gregersson (L 3) o biskop Matthias Gregersson (L 4) i Strängnäs. Med den sistnämnde torde släkten ha dött ut på manssidan. En dotter till Bengt Gregersson var gift med riksråden Bengt Gylta (bd 17, s 636) o Ture Eriksson (Bielke; bd 4), o en annan blev i äktenskap med riksrådet Erik Ryning stammor för de senare medlemmarna av denna släkt, som därigenom kom i besittning av Tyresö.

H G-m


Svenskt biografiskt lexikon