C Barthold (Bertil) Lilliehöök

8 Lilliehöök, Carl Barthold (Bertil), f 7 nov 1809 på Sällerhög, Asklanda, Älvsb, d 2 mars 1890 i Gränna. Föräldrar: kaptenen Anders Johan L o Charlotta Lovisa Stuart. Sergeant vid gbgseskadern av arméns flotta 28 febr 23, styrmansex 23 april 24, kadett vid Karlberg 27 sept 24, utex 7 mars 28, sekundlöjtn vid flottan 10 april 28, tjänstg på nordamerikanska handelsfartyg aug 29—okt 33, genomgick h art: lärov på Marieberg 1 okt 35—maj 38, åtföljde fransk vetensk exp till Spetsbergen o norra Skandinavien 24 maj 38—1 juli 39, lär i fysik vid h artdärov på Marieberg 1 okt 39— 1 april 46, premiärlöjtn 20 aug 40, kaptenlöjtn 2 febr 47, deltog i riksdagarna 44/45 o 53/54-65/66 (statsutsk 53/54 o 56/ 58, förstärkta KU 56/58, förstärkta bankoutsk 56/58 o 65/66, förstärkta lagutsk 56/58), led av komm ang Kungsholms fästn:s försvar maj 49, tygmästare i Karlskrona 29 juni 49-52, kapten 25 febr 52, led av förvaltn av sjöärendena 4 maj 52— 64, av komm ang krigsundervisn dec 53— mars 54, av krigshovrätten 1 jan 54—58, kommendörkapten 26 aug 56, led av komm ang militära hälsovården juni—nov 58, riksbankofullm 24 juli 58-63, led av komm ang undervisn:anstalterna vid flottans stationer nov 58, ang art:exercisregle-mente nov 58, ang bestyckn:plan för Karlskrona redd mars 61, ang rikets sjöförsvar juli 61 —maj 62, kommendör 19 maj 63, led av stadsfullm i Sthlm 63—70 (led av drätselnämnden 63—66, av beredn:utsk 69—70), ordf i komm ang sjökrigsmateriel sept—okt 63, i styr för Teknolog inst okt 63—febr 71, led av komm ang skjutförsöken mot pansarplåt nov 63, lotsdir 12 april 64—27 aug 75, ordf i komm ang lots- och fyrinrättn jan 70—febr 71, i komm ang meteorolog observationer på sv fartyg okt 75—jan 76. -LÖS 38, LKrVA 43 (andre styresman 73-76), LVA 44 (preses 64/65), HedLÖS 64.

G 11 okt 1849 i Karlskrona m Johanna Amalia Charlotta Lembke, f 24 juni 1824 i Stralsund, d 27 jan 1897 i Gränna, dtr till reg:läkaren Johan Henrik L och Charlotta Christina Gothilander samt förut g m MD Carl Staffan Cederschiöld (d 1846).

Bertil L skrev i sin minnesruna över C M Ehnemark 1874 om "det ringa tillfälle, som från och med år 1820 och intill medlet av 1830-talet erbjöds nyblivne officerare vid Kongl. Flottan att på svenska örlogsfartyg vinna erforderlig övning i sjömanskap". Många tvingades att lämna officers-epåletterna hemma o tjänstgöra i underordnade ställningar på handelsfartyg under resor på avlägsna farvatten. Själv tog L under mer än fyra år hyra för om masten i nordamerikanska handelsflottan. Han seglade 14 gånger över Atlanten o avancerade till slut till andre styrman. Under ofta hårda förhållanden lärde sig L praktiskt sjömanskap.

Strax efter avlagd mariebergsexamen o enligt egen uppfattning "någorlunda underbyggd i matematik, fysik och astronomi" kommenderades L att delta på korvetten La Recherche i en fransk vetenskaplig expedition till Spetsbergen o norra Skandinavien. Ledare var den franske läkaren Paul Gaimard, som tidigare gjort en liknande forskningsresa på samma fartyg till Grönland o Island. Förmedlare var VA o utom L deltog bl a P A Siljeström, C J Sundevall o U W Gyldenstolpe. På hemfärden övervintrade L i Nordnorge för astronomiska, magnetiska o meteorologiska observationer. Expeditionens vetenskapliga resultat publicerades av Gaimard i Voyages de la commission scientifique du Nord ... (Paris 1843—46). Då L själv inlämnade en sammanfattning av sina meteorologiska iakttagelser till VA, fick han 1843 dess Fersenska pris o året därpå kallelse till ledamot, en ovanlig utmärkelse för en 35-årig löjtnant. 1845 deltog han på akademins uppdrag vid uppsökandet av triangelpunkter för en gradmätning mellan Bottniska viken o Norra Ishavet.

L deltog i flera utländska sjöexpeditioner. Som kadett o nyutnämnd officer var han kommenderad på fregatten Camilla till Medelhavet 1838. Under en expedition med fregatten Eugenie 1846—47 besökte han bl a samma trakter o reste på Nilen till första katarakten. L var 1855—56 chef på korvetten Lagerbjelke vid en medelhavsexpedition o 1861 chef på Eugenie vid en expedition till Cherbourg.

L följde med intresse den stora omvälvningen i fråga om sjökrigsmaterielen. Han var en skicklig vapenofficer. Som tygmästare i Karlskrona 1849—52 deltog han i åtskilliga skjutprov. Han ansvarade under sin tid i förvaltningen av sjöärendena 1852—64 för vapenutvecklingen. L:s inställning har karakteriserats som "avvaktande försiktighet inför de mycket svåra problemen rafflade kanoner, bakladdning och pansarskydd".

L var mycket anlitad i kommittéutredningar. I 1861 års viktiga sjöförsvarskommitté kom han i åsiktsbrytning med ordföranden, B J E v Platen, som ville dra in förvaltningen av sjöärendena, ett förslag som L reserverade sig emot. Ehuru han uppenbarligen personligen högaktade v Platen, kände han enligt egen uppgift sin ställning! förvaltningen hotad, sedan v Platen 1862 blivit sjöförsvarsminister. Han beslöt sig för att lämna flottan o sökte o fick 1864 den ledigblivna lotsdirektörstjänsten.

Lotsdirektören lydde vid L:s tillträde av ämbetet under förvaltningen av sjöärendena men blev 1872 chef för lotsstyrelsen, som var en självständig myndighet under departementschefen. L drog upp riktlinjerna för det nya ämbetsverket. Hans förslag till reglemente för lots- o fyrinrättningen jämte livräddningsanstalterna å rikets kuster fastställdes i det väsentliga av K M:t. Han studerade fyrväsendet i Frankrike o Storbritannien, o en plan för förbättringar kunde genomföras. Under L:s tid uppfördes 26 större o mindre fyrbyggnader, anskaffades sex fyrfartyg o inrättades fem livräddningsstationer. Instruktioner utfärdades för fyrarnas skötsel. Flera lotsplatser försågs med tidsenliga farkoster. Farleder som Flintrännan utprickades. Under L:s tid publicerades det bekanta' verket Beskrifning öfver svenska fyrar (1872).

L bosatte sig efter avskedet först i Mariefred o sedan i Gränna, där han bodde i eget hus o ansågs som den lilla stadens främste invånare.