Sten A Lewenhaupt

9 Lewenhaupt, Sten Axel, f 30 jan 1819 på Claestorp, Ö Vingåker, Söd, d 24 mars 1877 på Krämbols bruk, där. Föräldrar: överstekammarjunkaren greve Claes Casimir L o frih Wilhelmina Christina Beck-Friis. Inskr vid UU 24 mars 29, kvartermästare vid livreg:s husarkår 30 mars 29, studentex 10 juni 35, underlöjtn vid livreg:s husarkår 17 okt 38, vid andra livgardet 2 mars 40, löjtn 13 nov 45, avsked med tillstånd att kvarstå i armén 14 jan 46, drev Landskrona yllefabrik 50—65, avsked ur krigstjänsten 30 maj 55, disponentdir vid Malmö yllefabriks ab 67—74, led av stadsfullm i Malmö 69— 74, disponent för Wermbols trämassefabrik, Ö Vingåker, från 71.

G 26 april 53 i Sthlm, Nik, m Augusta Elisabet Pauli, f 28 dec 34 där, ibid, d 3 april 60 i Landskrona, dtr till grosshandl Johan August P o Hedvig Carolina Elisabet Schméer.

Liksom sin äldre bror, fideikommissarien Claes Magnus L, påbörjade Sten L vid mycket unga år en militär bana vid ett rangregemente. Tidigt tog emellertid intresset för industri o teknik överhanden. Då L var i London senvintern 1848, tog han det märkliga steget att låna den till utseendet snarlike prins Louis Napoleon sitt pass för dennes första, illegala besök i februarirevolutionens Paris. L fick en reprimand från sv utrikesförvaltningen men flera hedersbetygelser från den blivande kejsaren — bl a riddartecknet av Hederslegionen 49 o en oljemålning av kejsaren till häst.

50 grundade L Landskrona yllefabrik, som snabbt expanderade. En kortare tid ägde han Stavsjö bruk, då kanongjuteri, o experimenterade med tillsats av smidesjärn för att öka kanonernas hållbarhet. En fältkanon av dansk modell var avsedd för grannlandet, en av Stavsjös kunder. I samband med den växande dansk-tyska spänningen ville L 65 skänka Danmark en sådan kanon. Händelsen är endast känd genom L:s brev till Oscar Björnstjerna, då sv representant i Khvn.

Sedan fabriken i Landskrona eldhärjats 65, planerade L dess återuppbyggnad i samma stad o utbad sig presstöd i Sturzen-Beckers Öresundsposten. Ersättningen blev emellertid Malmö yllefabriks ab, grundad i konsortium med två kapitalstarka malmöbor, handlandena Edward Engeström (bd 13) o Rudolf Thomson. Efter bolagsbildning o anläggningsarbeten började YFA:s drift sommaren 67. L blev disponentdirektör o styrelsens ordförande men räknas ej som egentlig driftsledare. Man övergick 70 från handvävstolar till mekaniska, o arbetsstyrkan växte starkt. 74 lämnade L YFA efter svidande förluster på grund av olyckliga växelaffärer med en engelsk börsmagnat.

L:s huvudintresse blev på 70-talet pappersmasseindustrin, o där gjorde han pionjärinsatser som företagare o tekniker. Sedan han sett sig om efter lokaliseringsorter tog han initiativet till massafabrikerna Delary väster om Älmhult, Wermbol på Claestorps domäner, Bruzaholm öster om Eksjö o Bäckhammar (Crontorp) söder om Kristinehamn. Själv var L delägare i Delary inom delvis samma grupp som YFA o i Wermbol tillsammans med sina bröder o en godsägare i bygden. I Delary var L främst teknikern, i Wermbol den i allo drivande; för Bruzaholm o Bäckhammar blev hans roll begränsad. Till den äldre trämassemetoden hade kommit sulfatmetoden, som i Sverige införts på tre fabriker o därnäst efter omfattande försök användes av L vid de nya verken. Av dem blev Delary o Bäckhammar betydliga men Wermbol en klen o kortlivad rörelse —1 trots en del fritt virke från delägarnas skogar o arbetsstyrkans rekrytering från Krämbols nedlagda järnbruk i grannskapet.

L:s verksamhet som industriman o tekniker kom att beskriva en berg- o dalbana, präglad av nydaning o — via studier främst i Storbritannien — av framsynta tekniska insatser men också av stora ekonomiska problem.