Kol

Kol, d senast 1172 eller 1173. Far: konung Sverker d ä:s son Jon jarl (bd 20). Konung av Sverige eller del därav från tidigast 67.

K, vars namn uppges tidigare ha burits av konung Sverkers farfar, nämnes med kungatitel i västgötalagens från 1200-talets mitt härrörande kungakrönika, i vilken han liksom konung Burislev (bd 6) uppges ha dödats av konung Knut Eriksson (s 384) efter konung Karl Sverkerssons (bd 20) fall 67. I motsats till Burislev förekommer han även i en rad medeltida kungalängder (Bolin, s 163). Enligt en i 1500-talsavskrift känd medeltida genealogi var K liksom konung Burislev o en i övrigt okänd Ubbe "fortis" (den starke eller tappre) son till Karl Sverkerssons bror "Johannes dux", på Island kallad Jon jarl. Burislev har identifierats med en i konung Valdemars jordebok nämnd son till konung Sverker med detta namn, men detta kan vara en annan person (Ahnlund 1948, s 318). Den i litteraturen ofta förekommande uppgiften, att K var son till Sverker, saknar stöd i källmaterialet o är uteslutande en namnkombination (Suhm; Munch).

Med uppgifterna om kampen mellan Knut Eriksson o Karl Sverkerssons brorsöner har sammanställts påvebrev från 71 eller 72. Av dessa är ett adresserat till ärkebiskopen i Uppsala o hans suffraganer samt jarlen Guttorm (bd 17) utan att någon konung nämnes. Ett annat är adresserat till svearnas o götarnas konung "K" (endast begynnelsebokstaven utsatt), vilket föranlett diskussion, om det är K eller Knut Eriksson som åsyftas.

En kungalängd från 1300-talet, känd i handskrift från 1400-talet, uppger, att K föll i Bjälbo, ög, där Burislev enligt Messenius skall ha dödats 69.

K nämnes även i en 1500-talsexcerpt ur en uppteckning om donationer till Vreta kloster, enligt vilken två attungar i "Lunda vid Forss" donerats till detta kloster för hans själ. Ett fragment av en 1500-talsavskrift av samma uppteckning uppger emellertid i stället, att donationen av två attungar i "Lundby vid Fårs" — troligen Lundby i Eskilstuna-Fors — gjorts för konung Karls själ.

Att K, såsom hävdats (Schück), skulle vara identisk med en "Coli de Sco" eller "Kolo de Sco", som förekommer i ett brev från Karl Sverkerssons tid o ett från Knut Erikssons, förefaller osannolikt, särskilt som denne i båda breven nämnes utan titel.