Ingeborg

Ingeborg, f tidigast 1277, d 5 april eller 15 aug 1319. Föräldrar: konung Magnus "ladulås" av Sverige o Helvig av Holstein (bd 18).

G juni 1296 i Helsingborg m konung Erik "menved" av Danmark, f 1274, d 13 nov 1319 i Roskilde, son till konung Erik "klipping" o Agnes av Brandenburg.

I:s äktenskap med den danske konungen avtalades redan 1288, alltså innan de blivit vuxna. Det var ett av leden i det förbund mellan Sverige och Danmark som tidigare resulterat i giftermålsavtalet mellan hennes bror Birger och konung Eriks syster Märta. 1304 var båda drottningarna närvarande vid Eriks och Birgers gränsmöte vid Knäred eller Fagerdala. 1317 pantsatte konung Erik till I Lolland och Falster för 12 000 mark rent silver.

Enligt den lundensiska ärkebiskopskrönikan skall I ha fött fjorton söner, av vilka elva föddes för tidigt, medan de övriga dog hastigt. Den på 1500-talet verksamme Petrus Olai uppger i en krönika, att hon födde åtta söner, alla döda som barn. En av dem bröt halsen vid 16 veckors ålder genom en olyckshändelse, vilket skall ha väckt sådan vrede hos konung Erik, att han en tid spärrade in I i S:ta Clara kloster i Roskilde. En tysk annal uppger emellertid att inspärrningen berodde på kungens vrede över att hon ogillade, att hennes bröder Erik o Valdemar tagits avdaga i Nyköping. Liksom sin make begravdes hon i Ringsteds kyrka.

Erikskrönikan kallar I "danabot" och uppger, att hon bättrade mål och "styrkte gärna rätt och skäl". Om hennes bröllop finns en folkvisa.