Grill, släkt

Grill, släkt från Augsburg, där namnet burits av hantverkare åtminstone sedan 1418. Något samband med adliga ätten Grillo i Genua har ej kunnat påvisas. I släktmedlemmars ägo finns bestyrkta kopior från 1679 o 1682 av brev på borgerligt" vapen för vinhandlaren Andreas G, daterat Augsburg 29 juni 1571.

Andreas G:s sonson Anthoni G (d 1675), som jämte flera bröder flyttade till Holland, fick burskap i Amsterdam som silversmed 1638 (de Roever). I sv handlingar har han tidigast påträffats 1656, då han jämte Karl X Gustavs livmedicus Grégoire Du Rietz (bd 11), bruksägaren Arnold du Rees (bd 11) o en Pieter van de Cruytz genom k brev fick Lövåsens silververk i Stora Skedvi (Kopp) som verkstad o »laboratorium» för nya metoder att utvinna metaller. Någon ytterligare anknytning till Lövåsen är inte känd (jfr Funck, bd 16, s 647). 1658 meddelade G till bergskollegiet sina projekt att med hjälp av en hemlig materia ur kopparmalmen utvinna mera koppar men även bly, ur vilket silver och guld skulle kunna erhållas. Den 28 maj s å utnämndes han till riksvärdie (riksguardie), dvs riksvärderingsman med uppgift att övervaka o kontrollera mynt o vikt samt guld- o silverarbeten, o 1661 fick han privilegium för 30 år på sina ovannämnda utvinningsmetoder. G:s prov med kopparmalm i Avesta slog emellertid fel, o ej heller hans försök att förbättra silverprocessen vid Salberget avlöpte lyckligt. 1663 utsattes hans hemliga smältkonster för nedgörande kritik i bergskollegiet, vars president Erik Fleming ansåg sig förtalad av honom o beskyllde honom för förbindelser med hertig Adolf Johans anhängare Bengt Skytte (Lindroth). Ej heller i sitt ämbete var G framgångsrik. Mått- o viktväsendets otillfredsställande beskaffenhet påtalades från 1662 av Georg Stiernhielm, till vilken hans förhållande blev mycket spänt. 1663 fick Jöran Low inspektionen över mått o grövre vikt, medan G fick behålla insynen över vägande av ädelmetall o andra »små persedlar», o 1667 fick Stiernhielm »generaldirektion o inspektion» över mått o vikt i riket.

Söner till Anthoni G var Baltzar G (G 1) o Anthoni G (d 1703), vilken fick burskap som guldsmed i Sthlm 1663, efterträdde sin far som riksvärdie o 1681 förvärvade det ståtliga G:ska huset i hörnet av Stortorget o Köpmangatan som till början av 1800-talet ärvdes inom släkten. Hans söner Abraham G (G 2) o Carlos G (d 1736) grundade det ryktbara G:ska handelshuset i Sthlm, som senare innehades av den förres söner Claes G (G 3) o Johan Abraham G (G 4). Av dessa blev G 3 i äktenskap med Carlos G:s enda dtr, Anna Johanna G (1720 —78), far till Adolph Ulric G (G 6).

G 3:s tvillingbror Anthoni G (1705—83) innehade firman Anthoni G & Söner i Amsterdam, som till sv bruk utlånade stora belopp. Då dessa ej kunde återbetalas, övergick flera bruk i firmans ägo, o hans söner flyttade därför till Sverige. Sonen Jacob G (1734—99) ägde 1769—81 Skeboverken, dvs bruken Skebo i Ununge (Sth) o Ortala i Väddö (Sth) med Norrtälje gevärsfaktori o Männäs masugn i Nykyrka (Åbo län). Hans bror Abraham G (1735—1805) ledde från 1777 eller 1778 till 1794 som delägare verksamheten vid bruket Garphyttan i Tysslinge (Ör), där han 1799—1817 efterföljdes av sin brorson Per Isak G (1772—1842). Abraham G:s son Claes Abraham G (1786— 1863) var 1809—14 disponent för Söderfors bruk (Upps). Per Isak G blev far till sv-norske konsuln i S: t Ybes i Portugal Carl Jakob G (1815—78). Dennes kusin provinsialläkaren Claes Anton Oscar G (1813— 79), känd som den förste som föreslog inrättande av sjukstugor (1864), blev far till överste Claes Eric G (G 8). Dennes söner är fd direktören för Sthlms rederiab Svea Claes G (f 1886) o överste Eric G (f 1891).

G 3:s o G 4:s bror Abraham G (1707— 68) var sv kommissarie i Helsingör 1733— 46 o senare en av direktörerna i Sv ostindiska kompaniet. Han blev far till Claes G (1750—1816), som var sv generalkonsul i London 1786—1815, o till bruksägaren Johan Abraham G (G 5). Dennes son brukspatron Fredrik Wilhelm G (1784—1861) på Godegård (Ög) blev far dels till överstelöjtnant Claes Lorentz G (G 7), vars sonson är överläkaren Claes G (f 1896) i Borås, dels till bruksförvaltaren o direktören i Jernkontoret Andreas Gustaf G (1827—89) på Mariedamm i Lerbäck (Ör), som var riksdagsman i FK 1870—72 o 1876—77. Dennes sonson var brandinspektören Claes Philip Andreas G (1896—1967).

En annan släkt G härstammar från kofferdikaptenen Anders Henriksson G (1779 —1859) i Vallda (Hall). Sonsons son till honom är huvudredaktören för Svenskt biografiskt lexikon fil dr Erik G (f 1912).