Igelström, släkt

Igelström, släkt, härstammande från borgaren Bengt Haraldsson (d omkr 1550) i Älvsborg, som enligt obestyrkt 1600-talsuppg (bd 15, s 444 f) var bror till den från 1529 landsflyktige skarabiskopen Magnus Haraldsson. Säkert är, att han var bror till kh Jon i Broddetorp, Skar, o att hans första hustru tillhörde frälset (Sandbergska saml; Almquist). Hans son tullskrivaren i Älvsborg Harald Bengtsson (d senast 1586 enligt Nya Lödöse tänkebok), som också gifte in sig i lågfrälset, var far till husgerådskammarföreståndaren Anders Haraldsson, 1645 adlad Appelbom (bd 2). Dennes yngre bror Bengt Haraldsson (f 1579; d 1639 eller 1640) arrenderade 1626—32 av kronan Gäsene hd, Älvsb, o innehade från 1604 kronohemmanet Iglabo i Ljur, Älvsb, på vilket han fick livstidsförläning 1615. Hans son Harald Bengtsson (1604—78) blev senast 1630 (Bruiningk) kamrerare i livländska generalguvernementet, vars räkenskapsväsen han länge ledde. Som sådan var han den drivande kraften vid jordrevisionen i Livland 1638—41. 1645 adlades han med namnet i, o 1650 befordrades han till assistentråd. Vid krigsutbrottet 1655 värvade I ett kavalleriregemente (likv, RA), varför han under återstoden av sitt liv titulerades överste. Under resa från Riga till Karl X Gustav 1659 blev han tillfångatagen o förd till Khvn. 1668 blev I vice president i reduktionskommissionen för Livland, Estland o Ingermanland (Wittrock), o han blev även ledamot av 1669 års reduktionsrevisionskommission för Livland o av den kommission som 1671 tillsattes för att granska KK:s förslag till jordrevision o reduktion i Balticum (Vasar 1931). Länge arrenderade han den i drottning Kristinas underhållsländer ingående ön Moon nordost om Ösel. I:s främsta sätesgård var Ropkoy i Dorpats landsförsaml, som han fått av Gustaf II Adolf 1632, men han hade även gods i Sverige. Hans registratur 1633 o skrivelser till honom 1630—37 fanns åtminstone före andra världskriget i Livländska ridderskapets arkiv i Lettlands statsarkiv.

Harald Bengtssons sonson kornetten Harald I (d 1710) måste 1700 fly till Kurland för dråp. Hans söner gjordes 1739 av den polske konungen August III till kursachsiska friherrar. En av dem var far till den ryske generalen Otto Henrik I (1734—1823), vars underhandlingar med G M Armfelt ledde till freden med Sverige i Värälä 1790. Han blev så RoKKMO, 1791 rysk greve o 1792 jämte sina bröder tysk riksgreve. Hans handlingar rörande Värälä-förhandlingarna donerades av en brorsons son till ryska historiska sällskapet o finns nu i Estniska vetenskapsakademins historiska museum, Tallinn (Liĉnye archivnye fondy ...). Släkten fortlever i Tyskland (Genealogisches Handbuch des Adels).

Utan samband med ovanstående släkt var Lars Johan I (se ovan), vars far tagit släktnamn efter sin födelseort Igelhöjden i Gåsbom, Värml.