Carl Martin Collin

3. Carl Martin Collin, den föregåendes brorson, f. 25 juli 1857 i Lund, d 22 jan. 1926 därstädes. Föräldrar: v. pastorn vid Lunds domkyrka, sedermera kyrkoherden i Räng Karl Jakob Collin och Ebba Adrian. Elev vid Karolinska katedralskolan i Lund ht. 1865; avlade mogenhetsexamen därstädes 31 maj 1875; student vid Lunds universitet 6 sept. 1875; fil. kand. 15 sept. 1883. Notarie i Skånska nationen i Lund 1880—89; studentkårens sekreterare 1886—93; sekreterare i skånska nationernas gemensamma utskott 1889—1905; kurator i Lunds nation 1893—1905; studentkårens v. ordförande 1894 och dess ordförande 1895—96; styrelseledamot i Oehlenschläger.-Tegnérska stiftelsen från 1896; ordförande i styrelsen för a.-b. Skånska centraltryckeriet från 1901 (verkställande direktör från 1902); ledamot av Lunds fattigvårdsstyrelse 1903 —23 (ordförande 1912—23); ledamot av styrelsen för Lunds bryggeri-a.-b. 1904—08 och från 15 nov. 1913; en av stiftarna, av a.-b. Apotekare Fr. Montelius mineralvattenfabrik (från 1907 a.-b. Apotekarnes mineralvattenfabrik i Lund) 1906 och ledamot av dess styrelse från 1908; ledamot av styrelsen för Salanders fabriks-a.-b. från 1907 och av styrelsen för a.-b. Saccharat 1907—18 mars 1912; styrelseledamot och verkställande direktör i a.-b. Bleckvarufabriken i Lund (från 1910 a.-b. Bleckvarufabriken) 27 apr. 1907— 11 juni 1919; en av stiftarna av a.-b. Frick & Oldberg 1908 och ledamot av dess styrelse 13 apr. 1912—17 apr. 1918; ledamot av styrelsen för Sydsvenska kredit-a.-b: s kontor i Lund 1908—22 (ordförande 1916—22); ordförande i styrelsen för Lunds stads pantlåneinrättning 1906—19; ledamot av styrelsen för Tidnings-a.-b. i Lund 6 maj 1910—1911 (ordförande); en av stiftarna av a.-b. E. Bierregaard & c: o 1911 och ledamot av dess styrelse från 17 maj 1911; en av stiftarna av Lunds dagblads förlags-a.-b. 1911 och ledamot av dess styrelse 24 nov. 1911—15 sept. 1920 (ordförande); stadsfullmäktig i Lund 1912—22 och var därunder bl. a. ledamot av beredningsutskottet 1915—22 och ordförande i 1918 och 1919 års kommunala hjälpkommitté; ordförande i Skånska städernas brandstodsförenings kommitté i Lund från 1912; en av stiftarna av a.-b. Siewerz & Wahlbom 1912 och ledamot av dess styrelse 3 aug. 1912—27 apr. 1914, av styrelsen för a.-b. Lunds installationsaffär från 18 sept. 1913, av styrelsen för Rydsgårds jordbruks-a.-b. från 30 juni 1916, av styrelsen för a.-b. Lunds mekaniska verkstad från 27 mars 1917 och av styrelsen för a.-b. Arlöfs mekaniska verkstad & vaggonfabrik 11 apr.—14 aug. 1918; en av stiftarna av Lunds dagblads a.-b. 1921 och ledamot av dess styrelse från 12 okt. 1921: V. stolsbroder i S:t Knuts gille i Lund från 1902; RDDO 1914; RVO 1920; hedersledamot av Akademiska föreningen 1925. — Ogift.

När C. 1905 trädde tillbaka från de sista av de förtroendeposter, som han innehaft inom Lunds studentkår, kunde han se tillbaka på den för en dylik verksamhet unika tidrymden av ett kvarts sekel. Utan att vara någon överliggare av traditionell typ hade han förblivit en för studentlivet till synes oumbärlig gestalt, med sin säregna klassiskt formfulländade vältalighet spridande glans över dess fester och outtröttligt verksam vid protokoll och administrativa uppgifter; särskilt intresse hade han ägnat åt förbindelserna mellan Lunds och Köpenhamns studenter och därunder knutit personliga vänskapsband, som voro honom dyrbara livet ut. — Redan före skilsmässan från studentkåren, Akademiska föreningen och Lunds nation hade C. börjat tagas i anspråk för uppgifter inom det industriella och kommersiella livet i Lund och blev efter hand en mångbetrodd verkställande ledamot i olika näringsföretag, sockerfabrik, bank, boktryckeri, tidning och mycket annat. Därjämte togs han i bruk för ett flertal kommunala förtroendeuppdrag på ledande plats, tillhörde stadsfullmäktige och dess inre krets, beredningsutskottet, och nedlade framför allt ett synnerligen intresserat arbete som ordförande i stadens fattigvårdsstyrelse. — Under allt detta släppte C. emellertid icke sina bokliga och humanistiska intressen utan ägnade sig med en under årens lopp alltmera stegrad lidelse åt skapandet av det utsökta bibliotek, som, nu införlivat med Lunds universitetsbibliotek, kommer att bevara hans minne åt eftervärlden. C:s bibliotek är samlat efter en konsekvent fullföljd plan, för vilken dock med åren nya intresseområden öppnade sig. Det är den klassiska skandinaviska skönlitteraturen från tiden före realismen, som utgör kärnan i biblioteket; därtill kommo sedermera väl representerade avdelningar för skandinavisk konst och skånsk kultur och framför allt de utomordentligt dyrbara Goethe- och Dantesamlingarna, av vilka den förra innehåller ett avsevärt antal originalupplagor och t. ex. Goethes eget handexemplar av »Werthers leiden». Om sålunda det C:ska biblioteket redan på grund av samlingens planmässighet och böckernas inre värde på sin tid var att räkna som ett av vårt lands förnämligaste privatbibliotek, är det i fråga om böckernas utstyrsel säkerligen det dyrbaraste, som under de senaste generationerna här samlats. C. sparade inga kostnader för att värdigt pryda sina rariteter, med kärleksfull omsorg sökte han uppspåra möjligheter för att i bokens yttre dräkt ge uttryck åt det centrala i dess tankeinnehåll, och genom sina vänskapliga förbindelser med de senaste årtiondenas mest betydande bokbindarekonstnärer, framför allt Anker Kyster i Köpenhamn, Gustaf Hedberg i Stockholm och Karl Sonntag i Leipzig, lyckades han skapa en den mest fullödiga representation för den bokkonstens renässans, som dessa årtionden haft att uppvisa.