Erik och Erik

4.—5. Erik och Erik, tronpretendenter (omkr. 1070).

Adam av Bremen omtalar, att efter Stenkils död omkr. 1066 två män vid namn E. stredo med varandra om konungariket. I deras fejd, som skakade hela riket, utdog den gamla konungaätten och båda konungarna E. stupade. Försök ha gjorts att med stöd av uppgifter i den sena, omkr. 1300 författade Ingvar Viðfǫrles saga och inskrifter på några runstenar från Uppland, Södermanland och Västmanland närmare bestämma de två konungarna E. och andra av Adam nämnda tronpretendenter från tiden efter omkr. 1066, klargöra deras inbördes släktskap och deras förbindelser med de äldre konungarna. Så har det antagits, att av de två tronpretendenterna med namnet E., den ene var son till Stenkil, den andre till en Ingvar Emundson, som skulle vara Erik Segersälls dotterson. Det kan icke förnekas, att grunden för dessa deduktioner är den svagast tänkbara; antagandena om de två tronpretendenterna E. kunna endast betecknas som lösa hugskott.