Edgren, släkt

Edgren, släkt. Flera olika svenska släkter med namnet E. finnas. Den mest kända av dessa är Värmlandssläkten E., som härstammar från ett hemman i trakten av Malöga gästgivargård i Eds sn (Värml.). Namnet, tydligen taget efter Ed, anlades av Johan E. (1.724–89), arrendator av säteriet Averstad under Uggleborg i Ölserud sn, från 1780-talet ägare av Smedsgården i Millesviks sn (båda i Värml.). Släkten delade sig i tre grenar med hans tre söner. Den äldste av dessa, postmästaren i Åmål Gustaf E. (1757–1840), hade bl. a. sonsonen vice häradshövdingen Gustaf Elias E. (1837–1903), sekreterare i Överståthållarämbetet, som 1872–89 var g. m. den berömda författarinnan Anne Charlotte Leffler (1849–92), även känd i sin produktion som fru Edgren eller fru Edgren-Leffler, 1890 omg. m. Pasquale, hertig di Caianello; om henne se Leffler. Denna släktgren E. är utdöd, men Gustaf E:s dotterson (son av sadelmakaren Johan Segerberg och Beata Christina E.), professorn Johan Gustaf E. (E. 4), adopterades av en sin morbror och bar sålunda sin mors släktnamn; J. G. E. slöt i sin tur sin släktgren. Andra huvudgrenen E. stammar från postmästaren Gustaf E:s broder prosten fil. mag. Johan (Jan) E. (1761–1814), fader till Axel Hjalmar E. (1813–64), som ägde Agneteberg vid Arvika. En dennes dotter blev mor till kyrkohistorikern professor Hjalmar Holmquist, medan de två äldsta sönerna voro baptisten Johan Alexander (John Alexis) E. (E.. 1) och språkmannen professor August Hjalmar E. (E. 2); bådas grenar fortleva i Nordamerika, medan deras broder, affärs-och livförsäkringsmannen i Malmö direktören Axel Albert E:s (1845–88) gren lever kvar i Sverige. Tredje huvudgrenen stammar från Gustaf och Johan E: s (se ovan) yngste broder, kronofogden assessorn Erik E. (1767–1818) i Värmland och fortlever likaså. Dennes sonsons son sjökaptenen Anders Henning E. (f. 1874) har utgivit den utförliga släktmonografien »Från Johan Edgren ... härstammande släkter» (1923), som omfattar även släktens ättlingar på kvinnosidan.