Johan August Ahlstrand

Ahlstrand, Johan August, f. 25 aug. 1822 i Växjö, d 14 juni 1896 i Stockholm. Föräldrar: konsistorienotarien, slutligen domprosten Anders Gustav Ahlstrand och Gustava Karolina Palmquist. Student i Uppsala 30 okt. 1840; avlade kansliexamen 2 juni 1847. E. o. amanuens vid K. biblioteket 26 jan. 1848; amanuens vid vetenskapsakademins bibliotek 14 nov. 1849; bibliotekarie därstädes 13 febr. 1856; förordnad till andre amanuens vid K. biblioteket 16 apr. 1858 samt till förste amanuens därstädes 22 juli s. å.; erhöll K. fullmakt å sistnämnda syssla 5 jan. 1861; v. bibliotekarie 27 okt. 1865; erhöll avsked från K. biblioteket 4 juli 1878 och från vetenskapsakademins bibliotek 1 juli 1893. RNO 1874; LVA 1889. — Ogift.

Boksamlarintresset förband tidigt A. med G. E. Klemming. Likaså, trädde han snart i livlig beröring med svenska fornskriftsällskapets stiftare och ledare, G. Stephens, G. O. Hyltén-Cavallius och A. I. Arwidsson. För den av sällskapet genom Stephens och A. utgivna »S: t Patrikssagan» redigerade han texten till »Tungulus» och författade därjämte den däri intagna uppsatsen »Skärseldssagan inom Norden», som väckte uppmärksamhet genom den lärdom, den röjde. Ett vittnesbörd om det anseende, han snart åtnjöt på det folkloristiska området, är att forskare, såsom Sven Grundtvig, hos honom sökte upplysningar och råd. För fornskriftsällskapet utgav han (1853) »Hertig Fredrik af Normandie»; i denna edition har emellertid Klemming tagit en ej fullt utredd del. Även textrevisionen i editionen av »Konung Alexander» (1863) bör enligt E. W. Dahlgrens utredning tillskrivas A. Sedan barndomstiden i Växjö hyste A. en särskild känsla för Esaias Tegnér, och vid utgivandet av dennes »Efterlemnade skrifter» (1873–74) kunde han också giva Elov Tegnér ett värdefullt biträde och bl. a. lämna material ur sina samlingar av Tegnériana. — Det hade ursprungligen varit A: s avsikt att i Uppsala taga graden, men hans plan stördes av hans boksamlarintressen. De folkloristiska studierna banade för honom vägen till biblioteksarbetet, som sedan helt lade beslag på hans krafter; hans ungdoms bokintresse utvidgades till en boksynthet över stora områden. Såsom biblioteksman såg A. sin uppgift främst i att betjäna andra och på denna väg vara forskningen till gagn. Med utomordentlig tjänstvillighet stod han ständigt till reds. För att rätt kunna biträda andra var det nödvändigt att själv förvärva djupgående insikter, och häri men ej i självständig vetenskaplig verksamhet låg enligt A: s åskådning biblioteksmannens uppgift. Inom K. biblioteket förestod han under en längre tid den utländska avdelningen. Han visade härvid den största förmåga att trots ringa medel förskaffa biblioteket värdefulla accessioner. För tidsenligare anordningar för böckernas uppställning och likaså för det nya katalogiseringsarbete, som på 1860-talet tog sin begynnelse, visade A. stort intresse; bl. a. medverkade han vid utarbetandet av de katalogiseringsregler, som därvid tillämpades. Han var över huvud en av de första i Sverige, som röjde djupare förståelse för modern biblioteksteknik. Av särskild betydelse blev hans verksamhet som vetenskapsakademins bibliotekarie. Dess bibliotek växte under hans ledning till en utomordentligt rikhaltig naturvetenskaplig boksamling. Ehuru A. från början var främmande för naturvetenskaperna, förvärvade han sig småningom en för sin tid enastående litteratur kännedom inom dessa vetenskapers vidsträckta områden. För polarforskningen visade A. stort intresse; en erinran härom utgör det från 1864 års Spetsbergsexpedition härrörande namnet Kap Ahlstrand. Till vetenskapsakademin, för vars angelägenheter A. livligt intresserade sig, donerade han 23,000 kr. såsom en fond för understödjande av zoologiska studier. Betecknande för hans bygdepatriotism är, att företrädesrätt till dylikt understöd tillkommer personer, härstammande från Kronobergs län. — A. var en i hög grad originell personlighet, med vilken samarbetet visserligen kunde ha sina stora vanskligheter. För sina vänner var han i ordets fullaste mening en vän.