Erik Otto Almquist

9. Erik Otto Almquist, bror till A. 6 och A. 7, f. 7 okt. 1861 i Skogs-Tibble. Genomgick Uppsala h. elementarläroverk; volontär vid Upplands regemente 8 mars 1878; avlade mogenhetsexamen i Uppsala 27 maj 1879 och officersexamen 1 nov. 1880; underlöjtnant vid Upplands infanteriregemente 19 nov. s. å.; utexaminerad från krigshögskolan 18 maj 1884 och från infanteriskjutskolan 20 sept. s. å.; tjänstgjorde för utbildning i gevärsteknik tre månader vid Huskvarna vapenfabrik 1885 och sex veckor vid artilleriets reparationsverkstäder i Stockholm 1886; löjtnant 29 aug. 1888; andre lärare vid infanteriskjutskolan 1890–93; K. M:ts ombud i Upplands, sedermera Uppsala läns skytteförbund 1893–1904; medlem i kommissionen för infanteriskjutskolans omorganisation 22 okt.–9 dec. 1897; kapten i armén 3 juni 1898 och i regementet 7 dec, 1900; förste lärare vid infanteriskjutskolan 1899–1904 enligt förordnanden av 31 dec. 1898 och 17 dec. 1901; kommenderad såsom skottställningsofficer vid Waffenfabrik Mauser i Oberndörff am Neckar okt. 1899–maj 1900; ledamot av centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar, sedermera (1903) skytteförbundets överstyrelse 27 nov. 1901; ledamot i kommittén för prövning av automatiska pistoler 16 apr.–maj 1903; kapten av andra klass 17 juni s. å. och av första klass 4 aug. 1904; genomgick taktisk utbildningskurs för kaptener 6 juni–22 juli 1905; ledde en kurs i karbinskjutning vid Upplands artilleriregemente 1906; major i regementet 16 nov. s. å.; v. ordförande i skytteförbundens överstyrelses verkställande utskott 23 nov. s. å.; kommenderad att såsom sakkunnig biträda vid granskning av uppgjorda förslag till skjutinstruktion för trupper, beväpnade med 6,5 mm. gevär, m. m. 4 nov. 1907–27 juni 1908; major vid regementet 24 apr. 1908; överstelöjtnant 15 sept. 1911; ledamot av direktionen för Uppsala hospital och asyl jan. 1916; erhöll avsked från regementet 13 okt. s. å.; överste i femte arméfördelningens reserv s. d. RSO 1901; LKrVA 1904; erhöll Uppsala läns skytteförbunds guldmedalj 1906; RVO 1910.

Gift 8 nov. 1890 med Elsa Karolina Elisabet Didron, f. 22 jan. 1871, dotter till lantbrukaren Henrik Edvard Didron.

A. gjorde sig såväl i Sverige som utomlands tidigt bemärkt såsom en framstående skjuttekniker. Hans insikter och förmåga på detta område ha också flitigt tagits i anspråk både i och utom den militära tjänsten, ej minst för det frivilliga skytteväsendet. Själv en ivrig jägare, har A. gjort några smärre skjuttekniska uppfinningar för jaktgevär, såsom den s. k. patentförladdningen, vilken fått en vidsträckt användning såväl i Sverige som utomlands. A. har även utövat en rätt omfattande författarverksamhet. I all synnerhet har han gjort beaktansvärda inlägg i de flesta skjuttekniska och skjututbildningsfrågor, som stått på dagordningen under åren 1895–1916.