Baltzar C Platen, von

4 von Platen, Baltzar Carl, f 24 febr 1898 i Malmö, S:t Petri, d 29 april 1984 i Ystad (enl db för Sthlm, Maria). Föräldrar: kronofogden Philip Ludvig v P o Eva Hedvig Ingeborg Ehrenborg. Studentex vid H a l i Ystad 4 juni 17, inskr vid LU 7 sept 17, studier i matematik, fysik o astronomi där 17–18, ord elev vid KTH 18, utex från fackskolan för maskinbyggn:konst o mek teknologi där 22, arbetade med utveckl:en av Platen-Munters' kylskåp 22–25, anställd vid Platen-Munters' Refrigerating System ab 25–27, idkade privat vetensk verksamhet från 27.

G 1) 9 juni 1925(–28) i Sthlm, Osc, m Brita Catharina Vitus, f 12 okt 1898 i Malmö, S:t Petri, d 29 dec 1985 i Jönköping, Sofia, dtr till apotekaren Vitus Andersson o Anna Katarina (Karin) Bernström samt senare g m överläk, doc Bo Bosson Tarras-Wahlberg; 2) 29 mars 1930 (–42) i Asarum, Blek, m gymnastikdir Doris Signe Maria Kofoed-Fernström, f 3 maj 1906 där, dtr till dir Alfred Sigfrid Johan K-F o Emma Sofia Hammar.

Redan som teknolog kom Baltzar v P att intressera sig för problem kring konstruktionen av en kylapparat lämpad för hushållsbruk. Motordrivna sådana hade vid denna tid börjat tillverkas, bl a i USA. Tillsammans med en kurskamrat vid KTH, Carl Munters, utvecklade P en helt ny princip, den s k absorptionsmetoden, där kylning åstadkoms utan hjälp av några mekaniskt rörliga delar. I denna metod samverkar tre olika ämnen, ammoniak, vätgas och vatten, i tre kopplade cirkulationssystem. En lokal värmekälla, som kan vara en gaslåga eller en elpatron, åstadkommer att ammoniak avgår i gasform för att sedan kondenseras i en annan del av systemet. I kontakt med vätgasen avdunstar sedan ammoniakvätskan, vilket kräver värmetillförsel från omgivningen. Lokal uppvärmning i en del av systemet orsakar alltså lo- kal kylning i en annan del. Ingen mekanisk pump behövs; processen drivs helt genom termisk självcirkulation. I en första version av uppfinningen krävdes tillförsel av rinnande kallvatten som hjälpkylning, men i senare utföranden behövdes inte detta.

Kylapparaten utvecklades av P och Munters som ett examensarbete under ledning av prof Edvard Hubendick (bd 19) vid KTH, belönat med Polhemsmedaljen av Sv teknologföreningen. Uppfinningen väckte genast mycket stor uppmärksamhet i dagspressen. För exploateringen bildade de båda tillsammans med Hugo Tillquist 1923 bolaget Platen-Munters' Refrigerating System ab. Licensrätten till patentet inköptes s å av ab Arctic, som i Motala startade tillverkning av kylskåp för hushållsbruk. 1925 visades det första serietillverkade kylskåpet på en bostadsutställning i Liljevalchs konsthall i Sthlm. Dess grundprinciper beskrevs av uppfinnarna i artikeln Om alstring av kyla, s å, även separat utgiven av Sv teknologföreningen. 1925 förvärvade också ab Electrolux genom Axel Wenner-Gren rätten att tillverka och försälja kylskåp för hushållsbruk baserade på P:s och Munters' princip. Med sin internationellt etablerade organisation kunde Electrolux föra ut det nya kylskåpet på marknader i hela världen. Uppfinnarna själva garanterades utöver 560 000 kr var också en royalty på ca 50 öre för varje sålt kylskåp.

Det omfattande bostadsbyggande som tog fart i Sverige på 1930-talet innebar en starkt växande marknad för kylskåp. Under andra världskriget var all import av andra typer av kylskåp förhindrad, varför Electrolux då kom att få en monopolställning på den sv marknaden. Från 1950-talet började emellertid mer effektiva, motordrivna kylskåp av kompressortyp att få en allt större marknadsandel. Mindre, helt tysta kylskåp av P:s och Munters' typ är i dag (1995) vanliga bl a i hotellrum. En annan fördel är att de kan drivas med andra energikällor än el, t ex med gas.

Sedan P lämnat det direkta arbetet med absorptionskylskåpet ägnade han sig åt uppfinnarverksamhet inom flera områden. Han sökte utveckla en teknik för elektrisk energiöverföring med högspänd likström men lyckades inte intressera Electrolux och Axel Wenner-Gren för att satsa erforderligt kapital. Tekniken kom senare att i stället utvecklas av Uno Lamm vid ASEA. – Större framgång nådde P med arbetet att på konstgjord väg söka framställa diamanter, främst avsedda för verkstadsteknisk bearbetning. Principen var att utsätta grafit för ett så stort tryck att den omvandlades till diamant, och grundproblemet gällde att kunna åstadkomma tillräckligt stora presskrafter. Tillsammans med flera medarbetare konstruerade P olika stora pressar, av vilka den största kunde uppnå en presskraft på 800 000 Newton (80 000 ton). 15 febr 1953 kunde ASEA tillverka världens första konstgjorda diamanter med hjälp av en sådan press.

I sitt arbete med kylskåpet hade P kommit att alltmer intressera sig för termodynamikens lagar. Speciellt ville han pröva giltigheten av den huvudsats som säger att det är omöjligt att framställa ett perpetuum mobile av andra slaget, dvs en evighetsmaskin som omvandlar termisk energi från en enda värmekälla (t ex världshavet) till mekaniskt arbete. P sysselsatte sig med detta problem under 50 år och summerade sina rön i en mycket uppmärksammad artikel i Teknisk tidskrift 1975. Han hävdade där att det i princip var möjligt att framställa en sådan maskin. Artikeln väckte stark kritik hos större delen av forskarsamhället, men P stod livet ut fast vid sin uppfattning. Det tysta kylskåpets uppfinnare slutade sina dagar som en kontroversiell person.

För sin "mer än femtioåriga verksamhet som uppfinnare och nyskapare av industriella produkter" erhöll P och Munters 1974 IVA:s stora guldmedalj, den förnämsta utmärkelse som kan tillfalla sv tekniker.