J Friedrich Mehler

Mehler, Julius Friedrich, f 27 sept 1896 i Frankfurt am Main, Tyskland, d 5 nov 1981 i Visby. Föräldrar: köpmannen Julius Franz Ignaz Vincenz M o operasångerskan Ernestine (Erna) Börner. Studier för L Lauboeck (violin) o W Meyer-Stolznau (piano o harmonilära) vid musikkonservatoriet i Hannover 05–13, för C Markees (violin) o C Naumann (piano, kontrapunkt, instrumentation, dirigering, partiturspel o fri komposition) i Berlin 13–15, för C Becker (fri komposition), C Krebs (musikhist), M Seiffart (generalbas), R Kahn o F Koch vid Hochschule fur Musik i Berlin, 16–21, engagemang bl a som violinist i Deutsches Opernhausorchester vid Städtische Oper i Berlin-Charlottenburg, verksam på Gotland juni 21–80, ledare för Musikaliska sällsk i Visby 21–65, dirigent i Visby allm sångfören o förste förb:dirigent i Gotlands sångarförb 24–54, studier för H Pfitzner (komposition) vid Akademie der Kunste i Berlin 27–28, teaterchef, dirigent o konstnärlig ledare för ruinspelen i Visby 29–80, regissör där 61–80, sv medborgare 6 mars 31, ledare för Visby konsertfören 40–56, dirigent i Sångsällsk NS 46–69, lär i musik vid kommunala flickskolan i Visby 46–64, vid hal där 51–60, drev egen musikskola i Visby. – Iqml 76.

G 12 maj 1923 i Wien m Hildegard Berta Clara Ginzel, f 28 okt 1891 i Reichenberg, Böhmen (nu Liberec, Tjeckoslovakien), d 16 nov 1963 i Visby, dtr till Hofrat Ferdinand G o Martha Gnörich.

Friedrich M fick en gedigen musikutbildning i Tyskland. Han var verksam som kompositör och framträdde även med stor framgång som solist på piano och violin i hemlandet och Tjeckoslovakien innan han av en slump hamnade på Gotland. Läkaren Josef Lundahl (bd 24) vände sig till musikhögskolan i Berlin med förfrågan om det fanns någon elev som var intresserad att komma till Visby några sommarmånader för att lära honom musikteori och kontrapunkt. Så småningom gick erbjudandet till M, som accepterade och kom till Visby i juni 1921. M hade viss anknytning till Sverige, då hans farmors far Ignaz Lachner verkat som hovkapellmästare i Sthlm 1858–60 och sommartid med sin familj bott i Visby. Han tillhörde en välkänd musikerfamilj, som bl a en tid umgåtts i kretsen kring Franz Schubert.

M blev snabbt aktiv i Visbys musikliv. Egentligen ville han inte stanna kvar; hans mål var att bli operakapellmästare i Tyskland. Musikaliska sällskapet lockade honom emellertid med ett erbjudande att få framföra Haydns Skapelsen, något som han tacksamt accepterade. När detta och ett par andra uppdrag var fullgjorda, hade M blivit så engagerad i öns kulturella liv att han beslöt att stanna i Visby.

M betecknade själv musikskådespelet Petrus de Dacia som sin mest bestående insats. Detta skildrar den gotländske munken Petrus' liv från hans upptagande i dominikan-konventet S:t Nicolaus till hans utnämning till prior i nämnda kloster. Urpremiären ägde rum 1929 och spelet har sedan med undantag för krigsåren uppförts i Visby varje sommar; i juli 1984 gavs den 650:e föreställningen. Skådespelet var från början en romantisk skildring, men innehållet omarbetades och fördjupades efter hand av makarna M. Den slutgiltiga stramare formen fick verket 1957. Uppsättningarna har hållit en hög standard, och operaartister som Leon Björker, Olle Sivall, Kolbjörn Höiseth, Sigurd Björling, Rolf Jupither, Aulikki Rautawaara och Elisabeth Söderström har uppträtt i de olika rollerna. I den lilla orkestern – genialt instrumenterad av M – har bl a Carl v Garaguly, Josef Grünfarb, Gert Crafoord och Matla Temko medverkat. M ledde skådespelet från starten fram till 1980. Från 1961 var han även regissör. Sedan 1981 förs verket vidare med M:s son Wolfgang, dotter Irmgard och sonson Tomas (dirigent och regissör) i spetsen.

M har efterlämnat en stor och rikt varierad samling kompositioner, bl a två symfonier, två violinkonserter och flera pianoverk. Hans stil är romantisk och melodiös med kontrapunktiska inslag och målande harmonik. Hans sånger har en tydlig förankring i den tyska liedtraditionen. Han gjorde även många bearbetningar av folkmusik, operetter och wienermusik. Folkmusiken låg M varmt om hjärtat och han bidrog aktivt vid genomförandet av många spelmansstämmor.

Många lokala talanger fick sin utbildning i M:s musikskola. Han var god pedagog och betydde mycket som musikalisk inspirationskälla för såväl skolelever som körsångare, orkestermusiker och operasångare. Hans musikalitet präglades av en god portion humor, vilket bl a framkom under repetitionerna och märks i flera av hans kompositioner. M gjorde även en insats genom att specialarrangera stora verk så att dessa blev möjliga att utföra i mindre sammanhang av amatörmusiker. – Under den långa tid M var aktiv i Visby byggde han upp en rikt varierad verksamhet på musikens olika områden. Genom hans insatser kom kör- och konsertlivet att blomstra. Förutom som dirigent framträdde han även som pianist och violinist. Som gästdirigent presenterade han egna verk i bl a Sthlms konsertförening.