Carl Gustaf Löwenhielm

4 Löwenhielm, Carl Gustaf, sonsons son till L 1, f 30 jan 1790 på Lång, Grums, Värml, d 18 maj 1858 där. Föräldrar: kaptenen greve Carl Gustaf L o Agneta Sofia Wrangel. Inskr vid UU 03, volontär vid Livreg:s husarer 8 mars 09, kornett där 30 april 09, kavaljer hos prins Oscar maj 11, attaché vid sv beskickn i S:t Petersburg 5 maj 12, löjtn vid Livreg:s husarer 29 dec 12, ryttmästares n h o v 17 jan 15, ryttmästare vid reg 19 mars 16, skvadronchef där 19 mars 16–29 jan 24, ryttmästare i generalstaben 30 april 16, major där 18 mars 17, deltog i riksdagarna 17/18, 23, 44/45, 50/51, 53/54 o 56/58 (led av förstärkta lagutsk 56/58), kammarherre hos kronprins Oscar 16 febr 18, överstelöjtn i armén 3 mars 18, chef för kronprinsens stab 5 mars 18–30 mars 28, överstelöjtn i generalstaben 1 maj 18, överste i armén o i generalstaben 1 mars 21, förste sekr vid ambassaden i München 22, ministerresident i Konstantinopel o generalkonsul i Levanten 20 febr 24, generaladjutant i armén 11 maj 26, envoyé extraord o ministre plenipotentiaire i Wien 4 juli 27–43, även i München aug 28, förste adjutant hos kronprinsen 30 mars 28, generalmajor i armén 4 april 35, landsh i Gbgs o Bohus län 19 juni 43–27 juli 47, generallöjtn i armén 21 mars 44, generalbefälhavare i tredje militärdistr 27 april 47, avsked ur krigstjänsten 21 nov 56. – JK:s stora GM 38, HedLVVS 43, LKrVA 49, serafimerriddare 49.

G 1) 18 sept 1817(–1 sept 1828) i Sthlm, Jak, m statsfrun hos drottningen grev Gustava Charlotta Jacobina (Jacquette) Aurora Gyldenstolpe (bd 17, s 508), f 3 juli 1797 där, Svea livg, d 7 jan 1839 i Konstantinopel, dtr till generalmajoren greve Nils G o frih Charlotta Aurora De Geer samt omg m ministerresidenten frih Uno v Troil; 2) 23 febr 1840 i Wien m hovfröken hos ryska kejsarinnan Alexandra Fjodorovna riksgrevinnan Natalie Alexandra v Buxhoeweden, f 9 juni 1814 i Reval, d 26 nov 1867 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till statsrådet o kammarherren riksgreve Alexander Fjodorovitj v B o frih Julia v Dellingshausen.

Efter rätt glädjelösa uppväxtår på det värmländska fideikommisset Lång under en sträng och pedantisk far lämnade L i opposition hemmet vid marsrevolutionen i Karlstad 1809 och tog värvning som husar vid G Adlérsparres kår. Som kornett och regementsadjutant tillhörde han den eskort som följde kronprins Karl August från den norska gränsen. Våren 1811 ingrep hans frände (L 2) på ett avgörande sätt i hans liv; det var på hans rekommendation som L blev kavaljer hos den nye tronföljarens 12-årige son, prins Oscar. Därmed grundlades en livslång vänskap mellan dem.

Sin andre släkting Carl L (L 3) följde L våren 1812 som attaché till det ryska högkvarteret för att förbereda förbundet mot Napoleon. Därefter drog han i fält med den ryska armén, deltog i slagen vid Borodino och Leipzig och var med om intåget i Paris i mars 1814. Som ny utnämnd ryttmästare återinträdde L 1815 i tjänst hos prins Oscar. Två år senare gifte han sig med den vackra och lättsinniga Jacquette Gyldenstolpe, som då var hovfröken hos drottning Charlotta. Under L:s militära tjänstgöring blev hon älskarinna åt prins Oscar. Förbindelsen, som öppet annonserades, upplevdes med stor vånda av L, som var en hederlig och rättskaffens man. Trots all bitterhet fortsatte han att vara prinsen varmt tillgiven. Det disharmoniska äktenskapet, som blev barnlöst, upplöstes genom skilsmässa 1828.

År 1821 blev L överste i generalstaben. Sommaren därpå följde han prins Oscar på dennes europeiska friarfärd. Under denna sändes han till Tegernsee för att på prinsens vägnar begära prinsessan Josephines hand hos hennes morfar, kungen av Bajern. Han genomförde besöket med stor framgång.

I början av 1824 utnämndes L till ministerresident i Konstantinopel. Han vantrivdes i Turkiet och betraktade sina år där som förlorade. Med hjälp av "hemligen utdelade pengar och fördubblade ihärdiga ansträngningar" lyckades han 1827 utverka en traktat, enligt vilken sv fartyg fick rätt att fritt segla in i Svarta havet. De summor som utbetalades ur kabinettskassan motsvarade 40 000 rdr. L sökte också åstadkomma en ny konsulsorganisation för Levanten.

Tre år senare blev L envoyé i Wien. Hans stora uppgift här blev den svårlösta titelfrågan för Gustav IV Adolfs son prins Gustaf. Efter segslitna förhandlingar lyckades han övervinna kejsarhovets betänkligheter, och i maj 1829 utbytte prins Gustaf titeln "Prins av Sverige" mot "Prins av Vasa". L, som var anhängare av Metternichs åskådning, rådde Karl XIV Johan att bekämpa oppositionen med tvångslagar mot pressen och en auktoritär styrelse – en uppmaning som kungen till all lycka inte följde.

1840 gifte L sig i Wien med en ung ryska. Äktenskapet blev mycket lyckligt, och L, som ärvt en förmögenhet efter faderns död, lämnade den diplomatiska banan 1843 och kunde etablera familjen på Lång. Själv blev han landshövding i Gbgs och Bohus län. L, som hade en sträng uppfattning om disciplin och var starkt medveten om sin myndighet, råkade snart genom sitt uppträdande i svåra förvecklingar med borgerskapet i Gbg. Med länets övriga invånare kom han på bättre fot, och det var han som ordnade det första lantbruksmötet i Bohuslän 1845. Efter fyra år av svåra kontroverser fick han förflyttning och blev generalbefälhavare i tredje militärdistriktet. Under de oroliga marsdagarna 1848, då L vistades i Gbg, blev han föremål för den liberala lokalpressens våldsamma angrepp. S å blev han överbefälhavare för de sv-norska trupperna på Fyn under slesvigska kriget, ett uppdrag som han skötte med stor skicklighet.

På grund av försvagad syn sökte L avsked 1854, vilket beviljades först två år senare. Sina återstående år tillbragte han på utrikes resor och på Lång. Under Krimkriget var han Oscar I:s nära förtrogne. Han mottog besök av kungen på Lång och kallades flera gånger av honom till privata samtal på slottet i Sthlm.

L var en egenartad och högt kultiverad personlighet, pliktmänniska och nitisk kungatjänare, en diplomat av gamla skolan med stor självkänsla och oböjlig konservatism men samtidigt en ypperlig stilist och stämningsmänniska med kylig och ofta bitter syn på omvärlden och medmänniskorna (om hans dagbok o levnadsminnen se nedan). Under sina resor utförde han ett stort antal skisser och akvareller av stort topografiskt värde.