August Magnusson

Magnusson, August, f 1 maj 1837 i Rångedala, Älvsb, d 20 jan 1905 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: torparen Magnus Andersson och Anna Lena Larsdtr. Anställd i manufakturaffär i Västerås 51–54, i Sthlm 54, etablerade manufakturhandel i Sthlm 13 maj 60, burskap där 30 april 61, inregistrerade filialen "Magasin du Nord" där 26 nov 86.

G 13 maj 1869 i Sthlm, Jak o Joh, m Clary Georgina Wilson, f 22 okt 1851 där, ibid, d 19 dec 1923 där, Engelbr, dtr till kommissionären Georg W o Clary Georgina Widerberg.

M kom från fattiga förhållanden och tog tidigt anställning som bodgosse. 1854 kom han till Sthlm, där han sex år senare öppnade en klädeshandel i Västerlånggatan 48 i Gamla stan. Omsättningen det första året var ca 60 000 kr. 1871 hyrdes hela fastigheten av M och några år senare även grannfastigheten nr 46. Antalet anställda ökade från 2 på 1860-talet till 7 1875, 14 1880 och 17 1885. 1886 öppnades filialen "Magasin du Nord" på Drottninggatan.

M:s företag växte i en lugn och stabil takt och utan inblandning av främmande kapital. Köp och försäljning skedde kontant, och M såg till att lagret omsattes snabbt. Han var mån om att träffa leverantörerna personligen och lade ned stora ansträngningar för att få så förmånliga inköpspriser som möjligt. Detta medförde långa och många utlandsresor, ofta under besvärliga förhållanden.

De ekonomiska framgångarna gjorde att M på 1890-talet kunde inköpa såväl de bägge ovannämnda fastigheterna som Stora Nygatan 33, vilken sammanbyggdes med de förra. Han var även ägare av fastigheten Västerlånggatan 28, på vilken han erhållit lagfart redan 1880.

Sortimentet i M:s affär bestod till en början endast av klänningstyger av ylle men utökades efter hand. M var tillsammans med Paul U Bergström pionjär på konfektion och inrättade 1895 som förste manufakturhandlare en fullständig avdelning för damkonfektion. Ytterligare ett steg togs 1898, då han öppnade en beställningsavdelning, som snart blev stadens främsta. Vid sekelskiftet sysselsattes 32 sömmerskor samt 38 andra personer i huvudaffären och 8 i filialen.

M drog sig vid slutet av 1890-talet tillbaka och överlät ledningen åt sin bror och äldste son. Därefter odlade han sina konstnärliga intressen och målade själv i egen ateljé. Hustrun Clary var en skicklig pianist och ordnade kammarmusikaftnar i makarnas hem. Där medverkade flera av samtidens musikpersonligheter som Tor Aulin, Emil Sjögren och Wilhelm Stenhammar.

Även efter M:s död behöll firman karaktären av familjeföretag. Enligt M:s testamente övertogs den till hälften av brodern Johan Fredrik M (1846–1925), som inträtt i den redan 1861 och varit kompanjon med M sedan 1874. Fjärdedelsägare blev August M:s söner, Karl August M (1870–1930) och Ernst Gunnar M (1878–1914).

Karl M blev efter studier och utlandspraktik anställd i företaget 1890 och var från 1900-talets, första decennium ensam ledare. Från sekelskiftet fram till första världskrigets utbrott hade firman sin största glansperiod och var branschens dominerande företag i Sthlm. Periodvis var det även landets största sidenimportör. 1904 öppnades en avdelning för linnevaror och utstyrslar och 1908 en for trikåvaror. Ytterligare lokaler hyrdes och inköptes. Som mest sysselsattes ca 150 biträden och sömmerskor (1920). Affären var populär bland sthlmssocieteten men hade ett brett sortiment och vände sig även till övriga samhällsklasser. I synnerhet i december månad, då man realiserade, fylldes lokalerna av kunder. Många av dessa kom via mälarbåtarna från landsorten, och genom postorderförsäljning vidgades kundkretsen ytterligare.

1920 ombildades företaget till ab med Karl M som VD. Samtidigt upplevde det en tillfällig nedgångsperiod, beroende på de allmänna efterkrigskonjunkturerna och på för Gamla stans affärsliv ogynnsamma trafikomläggningar. Man lyckades dock anpassa sig efter de nya förhållandena och kunde utvidga konfektions-, tyg- och linneavdelningarna på bekostnad av beställningsavdelningen, som lades ned 1924. Grundliga ombyggnader gjordes 1927–28, då de tre fastigheterna sammanbyggdes till en. Samtidigt moderniserades lokalerna, och affären förvandlades till ett modernt varuhus. Efter Karl M:s död 1930 kvarstod familjen som ägare, medan den verkställande ledningen överläts till en utomstående.

Karl M:s bror Georg Waldemar M (1876–1930) blev 1904 kapten vid flottan och chef på Sveriges första undervattensbåt Hajen. Waldemar M gjorde tillsammans med båtens konstruktör Carl Richson stora insatser vid utvecklandet av det för landet nya vapnet. Han avgick från aktiv tjänst 1911, verkade i Sydamerika 1911–14 men återkom och tjänstgjorde 1914–16 i marinförvaltningen, där han återupptog sitt arbete med utvecklandet av ubåtar.