Boo F Malmborg

von Malmborg, Boo Fredrik, f 5 dec 1905 i Gävle, d 21 okt 1980 i Sthlm, Matt. Föräldrar: majoren och brandchefen Otto August v M o Ingeborg (Inga) Eva Maria Schough. Studentex vid Palmgrenska skolan i Sthlm 15 maj 25, inskr vid StH ht 25, FK där 15 dec 28, intendent vid kulturhist fören:s museum i Gävle 30–34, anställd vid Gävleborgs läns hembygdsförb 32–33, inskr vid UU 29 mars 34, sekr i komm för inventering av sv privatarkiv 35, FL vid UU 28 maj 36, e befattningshavare vid NM 37, andre intendent där 1 juli 42, eo intendent o förest för sv porträttarkivet 44, sekr i NM:utredn dec 44–juli 49, bitr sekr i statens konstråd 45, sekr där 48–63, led av styr för statstjänstemännens riksförb 47–52, förest för NM:s avd för slottssaml:arna 1 sept 49, ordf i Sv museimannafören:s facksektion 54–56, eo förste intendent vid NM 30 juni 60–71, led av styr för Skoklosters slott 67–72, föreståndare för NM:s arkiv 70–80.

G 25 mars 1937 i Sthlm, Osc, m Brita Maria Eklund, f 9 febr 1911 i Trollhättan, dtr till ingenjören Gustaf (Gösta) Julius E o Anna Elisabet Berg.

Som historiker intresserade sig Boo v M i ungdomen främst för personhistoria. Han blev en av de ledande inom Genealogiska föreningen, där han tog initiativet till en landsomfattande, systematiskt bedriven inventering av privatarkiv, framför allt gårdsarkiv, med början i Gävleborgs län. Resultatet blev bildandet av Kommittén för inventering av sv privatarkiv. M var i hög grad arkivforskare; efter pensioneringen 1970 fick han förordnande som föreståndare för NM:s arkiv, en arvodestjänst som han uppehöll till våren 1980.

Som amanuens och intendent vid NM fullföljde M och utvecklade Sixten Strömboms intentioner i arbetet med sv porträttarkivet. M blev snart den främste kännaren av sv porträttkonst. Porträttarkivet omfattade vid hans bortgång ca 50 000 fotograferade porträtt; antalet förtecknade porträtt är det mångdubbla. Han publicerade också en rad skrifter med anknytning till porträttarkivets verksamhet, där hans historiska och personhistoriska orientering kom honom väl till pass liksom hans ingående kännedom om skilda epokers klädmode. Bland dessa skrifter behandlar några den kungliga ikonografin. Han skrev också en monografi över den holländske porträttmålaren Martin Mijtens d ä, som kom till Sverige på 1670-talet. Det var ett verk som kastade nytt ljus över en tidigare ganska okänd konstnär. M levererade under många år artiklar till SBL, och han skrev en biografi över sin morfar, Robert Schough, en Norrlandspionjär. M var obestridligen rätt man att skriva Svensk porträttkonst under fem århundraden, som utkom 1979 och blev hans avslutande livsverk, oumbärligt för alla som vill veta något om sv porträtt och deras upphovsmän.

I M:s uppgifter som chef för slottssamlingarna ingick också vården av statens porträttsamlingar på Gripsholms slott och Gripsholms folkhögskola. I den del som härbärgeras i folkhögskolan och som omfattar 1900-talets sv porträttkonst ingår även den kollektion av framstående svenskars porträtt, vilka på förslag av en särskild nämnd beställts av regeringen. Tack vare denna verksamhet återfick modern sv porträttkonst efter en nedgångsperiod på 1930- och 40-talen i hög grad sin prestige, och yngre begåvade porträttörer har uppmärksammats för sina prestationer. M:s insatser för denna utveckling kan inte överskattas.

M redigerade flera av Nationalmusei årsböcker. 1941 stod han som ensam författare till årsboken, Nationalmusei byggnad, ett bidrag till dess tillkomsthistoria. Han förberedde och ordnade Gustav III:s antikmuseum i Sthlms slotts nordöstra flygel och var kommissarie för en rad utställningar i NM:s regi. M var en administrativ och juridisk begåvning, starkt intresserad av byråkratiska problem, sekreterare i NM-utredningen under först August Beskows och sedan Victor Larssons ordförandeskap och sekreterare i statens konstråd 1945–63. Han engagerade sig i den fackliga verksamheten som styrelseledamot i statstjänstemännens riksförbund liksom i Sv museimannaföreningen, var även politiskt engagerad med påtagligt konservativ inriktning och aktiv i civilförsvaret.

M har karakteriserats (Corin) som "stilla och försynt, vänlig och anspråkslös, i sitt framträdande lite formell och gammaldags siratlig ... Hans sätt att vara förrådde knappast att han var den handlingsmänniska han var. Minst av allt levde han i en sluten värld av lärdom och ämbetsplikter. Samhällslivet i dess olika yttringar engagerade hans uppmärksamhet, hans kommentarer till vad som hände hade ofta en underton av sarkastisk humor."