Eleonor M Lilliehöök

14 Lilliehöök, Eleonor Maria, f 24 jan 1887 i Sthlm, Ad Fredr, d 24 april 1977 i Järfälla, Sth. Föräldrar: bruksägaren Gustaf Fredrik Berndes (bd 4, s 1) o Elin Sofia Pettersson, Elev vid Franska skolan, Sthlm, vid Olga Schuldheiss hushålls- o slöjdskola, Ekebyholm, Rimbo, Sth, ordf i Sveriges husmodersfören:ars riksförb 28—47, red för dess medlemsblad 28—34, led av styr för Nordens husmodersförb 28—52, ordf där 30-32 o 40-44, led av styr för Sv kvinnors nationalförb 29—46, andre v ordf i Sv kvinnoföremars radiokomm:s arbets-utsk 33—46, led av styr för Fören för psykisk hälsovård 34—46, för Sv slöjdfören 34—35, av Radionämnden 35—50 (v ordf från 41), av fören Nordens centralstyr 38— 50, av Rationell organisation 38—46, av Industrikommissionens råd 40—49, av kvinnofören:arnas beredskapskomm 41—45, av Sthlms läns landsting 43—53, av central-komm för tredje försvarslånet 42, av Kulturella folkberedskapens råd 42, av kvinnoorganisationernas utsk för mellanfolkliga frågor 42—46, av styr för Sv-norska fören från 43, av kommissionen för ekon efterkrigsplanering febr 44—nov 45, ordf i handelskammarens delegation för tillvaratagande av kvinnans o det husliga arbetets intressen 44, v president för Norden i Associated Country Women of the World 47-50 o 50-53. - Iqml 47.

G 18 april 1912 i Sthlm, Nik, m översten Bertil Lilliehöök, bror till L 12 o L 13, f 23 juni 1870 i Ovansjö, Gävl, d 27 maj 1967 i Järfälla, Sth.

Redan som ung officersfru i Visby på 1920-talet rycktes Eleonor L med av Husmodersförbundets idéer o var där också med om att förbereda o bilda Gotlands hemslöjdsförening. Det var emellertid först efter makens förflyttning till stockholmstrakten som hon i högre grad — vid sidan av ett stort hushåll på Molnsätra gård, där fem barn växte upp — kom att ägna sina krafter åt Sveriges husmodersföreningars riksförbund. Under de nästan 20 år hon var ordförande, en post som hon med den största tvekan åtagit sig, gick detta en stark utveckling till mötes efter att tidigare ha haft en ganska blygsam omfattning. Under L:s energiska ledning skapade förbundet 400 lokalföreningar o ökade sitt medlemsantal till 30 000.

L:s idéer präglade förbundets skrifter i bl a utredningen Hem och familj i skolans undervisning (1941) o En ny tids krav (1946). Hon kämpade för de hemarbetande kvinnornas rätt till större representation i olika samhälleliga sammanhang o till ett fritt val av arbetsuppgifter inom eller utom hemmet. L verkade också energiskt inom flera områden med anknytning till husmoderns arbete, t ex hemarbetets rationalisering, näringsfysiologi, hemforskning, skol- o annan utbildning. Som följd av en rad av Husmodersförbundet anordnade o återkommande landsmöten, där L alltid var en drivande o inspirerande kraft, utvecklades förbundets sociala målsättningar till att gälla frågor som t ex tandvård, skolmåltider o husmorssemester. Med sitt intensiva behov av samarbete på alla områden, inte minst över partigränserna, kom L att göra bestående insatser inom andra sv o internationella kvinnoorganisationer. Högt värderad blev hon för sitt arbete inom exempelvis Nordens husmodersförbund o Associated Country Women of the World (ACWW).

För L blev kvinnorörelsen inte bara ett medel att snävt värna om den hemarbetande kvinnans politiska o rättsliga ställning. Med sin djupt ideella livssyn ivrade hon också för kvinnornas frigörelse o personliga utveckling. Själv var hon sedan ungdomen bildningstörstande, o hon strävade oförtrutet efter att göra Husmodersförbundet till kvinnornas eget bildningsförbund, där dessa kunde få nya andliga kontakter o bli förtrogna med samhällsfrågorna. "Verklig tillfredsställelse med sitt liv som husmor", skrev hon, "får man inte om man inte har och får utveckla sina intressen även utom hemmet och kan hålla kontakten uppe med den allmänna kulturutvecklingen". I det syftet, framhöll L med skärpa, måste hemarbetet rationaliseras för att möjliggöra kvinnornas befrielse från ett alltför tyngande vardagsslit. "Vår uppgift är ej endast att göra husmodersföreningarna till sociala faktorer att räkna med", skrev hon en gång till Mia Leche Löfgren, "utan kanske främst att arbeta för kvinnans och moderns höjande".

Rik intelligens, stark vilja o organisatorisk förmåga kännetecknade L, o hon blev snart en pionjärgestalt inom den sv kvinnorörelsen. I hennes väsen fanns en förening av klar radikalism o en djupt rotad känsla för tradition.