Gösta Lilliehöök

12 Lilliehöök, Gösta, son till L 9, f 19 sept 1871 i Ovansjö, Gävl, d 22 nov 1952 i Sthlm, Bromma. Mogenhetsex vid h a l i Gävle 5 juni 89, officersex 28 okt 91, underlöjtn vid Hälsinge reg 13 nov 91, genomgick sju månaders kurs vid Ultuna lantbruksinst 91—92, underlöjtn i Svea livg 2 sept 92, elev vid krigshögskolan sept 94—juli 96, löjtn vid Svea livg 6 nov 96, aspirant vid Generalstaben 1 maj 97—31 okt 99, repetitör i taktik vid krigshögskolan 02—04 o lärare i taktik där okt—nov 04 o okt 05— 11, stabsadjutant vid Generalstaben 8 okt 03, kapten där 30 sept 04, stabschef vid militärbefälet på Gotland 25 okt 06-30 april 09, kapten vid Norrbottens reg 13 aug 09, överadjutant o major vid Generalstaben 26 april 12, stabschef vid 6:e armé-fördeln 1 juni 12—22 dec 14, ordf i komm ang skididrotten mars—maj 14, stabschef hos infanteriinspektören 1 jan—30 okt 15, överadjutant o överstelöjtn vid Generalstaben 19 febr 15, chef för krigshögskolan 29 okt 15—21 jan 18, militära studier vid fronten i Österrike (Karpaterna) april—maj 17, ordf i komm ang arméns tekn utrustn juni 17 —dec 18, överadjutant o överste i Generalstaben 13 nov 17, överste o chef för Jämtlands fältjägarreg 21 jan 18 (utn 21 dec 17), ordf i styr för Jämtland-Härjedalens skidlöparförb 18—27, för Jämtlands läns skytteförb 18—27, stadsfullm i Östersund 19—20, ordf i styr för Johan Ebersteins fond för främjande av skidutbildn inom armén 19—27, chef för 1 l:e infanteribrigaden 27 nov 20—5 juni 21 o 13 febr 23-27, led av styr för STF 26-41 (ordf i fjällnämnden 28—41), generalmajor o militärbefälh för Övre Norrland 1 jan 28 (utn 20 maj 27), ordf i De lappländska fjällkarlarnas klubb 29—45, chef för 4:e arméfördeln o överkommendant för Sthlms garnison 23 (utn 16) april 30—36 o april—dec 40, v ordf i styr för Sveriges militära idrottsförb 30-37, K M:ts ombud i Riksidrottsförb:s överstyr o förvaltn:utsk 31 — 43, generallöjtn 21 dec 34, v ordf i styr för ab Tipstjänst 34-43, ordf i Skytteförbrs överstyr 34—43, i styr för konstförlaget Sago-Konst 34—50, för Sv draghundsklubben 34-39, i Sv fjällklubben 39-45, VD i ab Color Film 41-43. - LKrVA 14 (andre styresman 33—35).

G 1) 24 sept 1901 i Sthlm, Hedv El, m Gerda Eva Anna Helena Gabriella Hansson, f 13 sept 1872 där, Hovf, d 12 maj 1927 i Österstund, dtr till grosshandl Lars Peter H o Sofia Josefina Lagercrantz samt förut g m bruksdisponenten Per Eriksson (bd 14, s 397 ff); 2) 18 juli 1929 i Misterhult, Kalm, m Irma Maria Pagel, f 12 okt 1894 i Sthlm, Hedv El, d 29 sept 1972 där, Osc, dtr till grosshandl Axel Julius Pettersson P o Alida Maria Edberg samt förut g m häradsh Carl Soldan Ridderstad (d 1926).

L tillhörde en berömd brödratrio, som alltifrån barndomen var känd för fysisk spänst o intresse för olika idrottsgrenar, även sådana nymodigheter som tennis o fotboll. Bland ett betydande antal dugliga jämnåriga officerare fick han sin särskilda profil genom att intensivt arbeta för arméns vinterutbildning o militär skidsport. 1904—06 deltog han i försök med vinterfordon i Norrland. En fordonsförsöksmarsch tillsammans med bl a brodern Bertil (s 99) blev av stor betydelse för anskaffningen av ny vinterfordons- o snöplogsutrustning. Jämte bl a den av L högt beundrade Gustaf Bouveng o J Åkerman studerade L en månad 1908 grundligt vinterför- hållandena i Norrbotten. Erfarenheterna låg till grund för det av Bouveng o L utarbetade första sv vinterreglementet för armén. Vinterutbildning möjliggjordes första gången 1910 genom en ändring i värnpliktslagen. Som kompanichef vid Norrbottens reg ledde L den första skidlöparut-bildningen i vårt land. Han föredrog frågor om den militära vintertjänsten för 1911 års försvarsberedningar o var 1913 o 1914 ledare för de första skidlöparkurserna för yngre officerare vid armén.

L hade redan 1904 köpt en stuga i Bydalsfjällen i Jämtland o blev en framstående kännare av detta landskap. Han blev en idealisk chef för Jämtlands fältjägarreg. Förbandet bibragtes stor färdighet att uppträda vintertid i fjällterräng. Med inlevelse organiserade L en värdig fest i samband med 200-årsminnet av de armfeltska karolinernas återtåg över fjällen 1718—19. I programmet ingick bla en tablå författad o iscensatt av L på Rundhögen, en fjällfärd på skidor i karolinernas spår o minneshögtid i Duved. Långt senare ledde han arbetet på att resa karoliner-monumentet på Bustvalen 1933.

L:s intressen förde honom till ledande befattningar i styrelserna för olika idrottssammanslutningar. I Riksidrottsförbundet deltog han i arbetet på nya stadgar o medverkade till att utge en handbok för förbund, distrikt o föreningar. Fjällintresset kunde han tillgodose i Turistföreningen, De lappländska fjällkarlarnas klubb o Sv fjällklubben. L utmärkte sig vid många fjälltoppsbestigningar o långfärder på skidor.

L hade lätt för att tala o skriva, kanske väl lätt enligt egen o andras uppfattning. Han saknade inte sinne för det teatraliskt effektfulla. Man lyssnade intensivt till hans elegant framförda inlägg o föredragningar i t ex Skytteförbundens överstyrelse o vid idrottsriksdagarna. Med sin stillsamma humor o sin känsla för vänskap o kamratskap blev han en ledande uppskattad medlem av sällskapet Par Bricole.