Gustaf J Lindström

Lindström, Gustaf Johan, f 27 aug 1829 i Visby, d 16 maj 1901 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: kronofogden Gustaf L o Catharina Carolina Lovisa Chasseur. Studier vid Visby lärdomsskola o gymnasium, studentex i Uppsala 1 dec 48, inskr vid UU vt 49, FK 31 mars 54, disp 30 maj 54, mag 9 juni 54, eo amanuens vid zool museet 22 febr 55, allt vid UU, lär vid Visby förenade lärdoms- o apologistskolor 22 aug 56 (tilltr ht 57), adjunkt vid Visby h elementarlärov 8 dec 58, intendent o prof vid Naturhist riksmuseets paleozool avd 12 april 76, inspektor för VA:s bibi 92-01, led av VA:s förvaltn:utsk 93—96, v sekr vid VA 8 juni 92-14 okt 96. - LVA 78, LFS 82, LVS 89. - Ogift.

Gustaf L:s far härstammade från Öland, men genom modern var han befryndad med flera gotländska släkter, o själv var han en intensiv gotländsk patriot, vilket tycks ha påverkat hans studier. Han blev tidigt intresserad av Gotlands berggrund o av hemöns fossila o recenta djurvärld. Stadsläkaren C F Appeltofft, som undervisade i naturalhistoria vid gymnasiet, lärde främst ut botanik, men L hade, när han kom till Uppsala, ansenliga kunskaper i geologi o zoologi, förvärvade under exkursioner o genom självstudier. Han lärde 1849 känna intendenten vid Riksmuseum Sven Lovén o vistades några månader i Sthlm för att följa dennes uppmärksammade föreläsningar över Sveriges geologi o djurvärld. Mer än uppsalaprofessorn W Lilljeborgs (s 151) blev han som zoolog Lovens lärjunge o fick i honom senare ett stöd, när det gällde befordran, publicering av uppsatser, litteraturanskaffning, handlån o resestipendier. I kandidatexamen var naturvetenskaperna L:s huvudämnen. Hans magisteravhandling behandlade dock ett avsnitt ur Gotlands historia, o dessförinnan hade han varit respondent vid en disputation som rörde gotländsk språkhistoria. Efter examen tjänstgjorde L ett år som amanuens vid zoologiska museet i Uppsala. Lilljeborg ställde en docentur i utsikt, men av ekonomiska skäl blev L efter en termins vikariat lärare i Visby. Han tillträdde tjänsten hösten 1857 efter att sommaren 1856 som stipendiat ha samlat havsdjur i Bohuslän o södra Norge o tillbragt följande läsår i Uppsala o Sthlm.

L tycks oftast ha avskytt arbetet som lärare, men han sökte samvetsgrant fullgöra sina plikter, som under de första åren innebar klasslärarskap i någon av småklasserna o under de sista åren 24 veckotimmar franskundervisning! Han klagade i brev över "skolgehennat" o slaveriet under odugliga rektorer o var, som han skrev till A E Nordenskiöld (15 jan 1876), beredd att "övergiva alltihop och draga hädan", när han varmt förordad av Lovén kallades till intendent vid riksmuseets paleozoologiska avdelning.

Under läraråren hade L flertalet somrar rest på Gotland för insamling o studier; 35 av hans 58 naturvetenskapliga arbeten rör denna ö. Några somrar hade han tillbragt i Sthlm som vikarie för Loven eller akademins bibliotekarie J A Ahlstrand, o under tre andra hade han som statsstipendiat samlat fossil o besökt museer på kontinenten o i Storbritannien. Ett par av hans skrifter är rent zoologiska, en om Gotlands fiskar (1867), o Om Gotlands nutida mollusker (1868), andra är geologiska, o i dem behandlar han dels öns kvartärbildningar, Till Gotlands geologi (VA:s Ofversigt 1857), dels de gotländska silurlagrens åldersföljd, i vilken fråga han envist i strid med kvartärgeologer av facket höll på åsikter som senare övergivits. Huvuddelen av hans arbeten är paleontologiska, o i flertalet beskrivs fossil från Gotlands silurtid: koraller, armfotingar, snäckdjur, bläckfiskar, trilobiter, en skorpion o en pansarfisk. — Internationell berömmelse vann L främst som kännare av silurtidens koraller, o på detta område nöjde han sig inte med vad som hittades på Gotland utan beskrev även fynd från Jämtland, Ryssland, Kina o Arktis.

Genom köp av äldre samlingar o genom utsända samlare ökades den paleontologiska avdelningens material avsevärt under L:s tid som intendent, men han var främst vetenskapsman o intresserade sig obetydligt för skådesamlingen o avdelningens förbindelser med allmänheten.

L hade grundliga o mångsidiga kunskaper. Han skrev flertalet av sina arbeten på tyska eller engelska, vilka språk han liksom franska talade flytande. Enligt F Bather var han alltid redo att diskutera engelsk litteratur o politik. Han skrev en klar o lättfattlig svenska, o hans översättning av Lyells Elements of geology (inkl Principles of geology) under titeln Geologiens grunder bidrog i hög grad till vetenskapens popularisering. Själv var han stolt över sin tolkning av Darwins journal från världsomseglingen med Beagle — En naturforskares resa omkring jorden.

Ungdomsintresset för Gotlands historia levde kvar genom åren. I samband med sina exkursioner på ön o genom arkivforskningar hemma o utomlands samlade L material som resulterade i Anteckningar om Gotlands medeltid, 1-2 (1892-95). Arbetet gavs 1978 ut i faksimilupplaga, då det återger flera senare försvunna dokument o inskrifter o alltjämt är av stort värde för forskare o hembygdsvänner. L levde tillbakadraget o delade under stockholmsåren hem med sina systrar, längst med Mathilda L (1843-1908), känd som föreståndarinna vid Adolf Fredriks arbetsstuga. Han stödde oegennyttigt o verksamt paleontologiskt intresserade ungdomar, helst gotlänningar som G Eisen (bd 12, s 544), H Munthe o A Stuxberg, men även andra som J G Andersson (bd 1) o G Holm (bd 19). Han hade redan under adjunktåren besvär med sina ögon, o i slutet av 90-talet miste han synen på det ena men var i övrigt vital o i fullt arbete. Till hans glädjeämnen vid sidan av det vetenskapliga arbetet hörde, "att någon gång gå till Curmans präktiga simhall och tumla om i bassängen", berättade han 1898 i brev till Hj Théel. Han dog i en elakartad rosfeber, som förorsakade hjärnhinneinflammation.