Linroth, släkt

Linroth, släkt, enligt uppgift (v Schantz) härstammande från kh Laurentius Theodori (d mellan 1646 o 1653) i Tjällmo, Ög, som 1633 avsattes för hor. Han skall ha varit far till Elias Larsson Linderot (1620—91), som gifte sig med en dotter till den 1644 avlidne kronofogden i Ulvsunds län i Västmanland Daniel Mattsson. Den sistnämnde hade byggt en hammare vid Oppboga i Fellingsbro, Ör, 1628 (Garfvé o Odhner) o arrenderade från 1631 (Örebro läns kopiebok) skatten av sina 1630 (kammarkolhs kanslis arkiv) skatteköpta hemman ur konungens arv o eget i Frötuna i Götlunda, Vm (nu i Fellingsbro), som 1648 donerades till hans hustrus bror, sedermera generallöjtnanten Clas Danckwardt-Lillieström (bd 10). Denne gjorde Frötuna till ett säteri, vilket åtminstone 1658—59 (Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a 1743, f 110 13) arrenderades av Linderot. Denne hade i Fellingsbro en hammare vid Norrby, som eldhärjades 1667 (Bergskoll:s arkiv E IV: 60, f 126v), tillpantade sig 1665 säteriet Alkvettern i Bjurtjärn, Värml, som han köpte 1679, arrenderade 1665—75 (Bergskoll:s arkiv B 1:29, f 73, 30, f 154v, 33, f 115, o 36, f 62) uppbörden av tiondejärnet i Karlskoga bergslag o 1665—69 även i Filipstads bergslag samt var 1669—75 bergsfogde o tiondeskrivare i Värmland. Han köpte 1664 (Hegardt) 5/8 i järnbruket Bjurbäcken i Lungsund, Värml, fick av bergskollegium privilegier för anläggande av hammare vid Lanfors i Bjurtjärn, Värml, 1666 o 1687 samt av masugn vid Silverhyttan i Karlskoga 1685, köpte 1668 (Ekman) halva hammaren vid Asphyttan i Färnebo, Värml, anlade före 1677 (Ekman) en hammare vid Åminnefors i Lungsund, Värml, o uppges i bergskollegiets registratur 1685 förgäves ha sökt anlägga ett silverbruk i Karlskoga socken. Under 1670-talets krig lånade Linderot kronan stora summor för anskaffande av ammunition o proviant till försvaret av gränsen mot Norge (Adelsbrev). Hans barn adlades 1691 med namnet L. Tre av hans söner blev officerare o omkom i Karl XII:s krig. En av döttrarna gifte sig med överdirektören Johan (Hans) Ehrenpreus (bd 12).

Bror till dem var brukspatronen Elias L (1664—1722) på Forsbacka i Mo, Älvsb, vars son hovjunkaren Johan Gustaf L (1709—52) ägde Hanefors bruk i Mo samt säterierna Henriksholm i Ånimskog, Älvsb, o Nydala i Nydala, Jönk. Dennes änka gifte om sig med kanslipresidenten greve Carl Gustaf Löwenhielm.

Elias L:s äldre bror Clas L (1660-1726) blev löjtnant 1691 men tog avsked redan 1694 (ej 1692) o fick 1714 (Ekman, s 147 o 149 fT jfrda med s 154 o 156 f) majors karaktär. Han arrenderade från 1697 Kroppa kronobruk med bla Storfors gård o hamrar o fick 1714 köpa dessa egendomar. L bodde på Alkvettern o ägde även Lesjöfors hammare med andelar i Dalkarlshyttans masugn i Rämmen, Värml, o i Stjärnfors kopparverk i Gåsborn, Värml, vilka egendomar han sålde 1720, samt Lanfors hamrar o Silverhyttans masugn. Han var gift med en syster till sin förutnämnde svåger Johan (Hans) Ehrenpreus. Clas L:s äldsta dtr var g m lagman Nils Stedt. En av deras döttrar gifte sig med sin mors kusin brukspatron Jean Gustaf L (1704—72) på Long i Grums, Värml. Jean L, som 1748 fick assessors karaktär, hade ärvt Long efter sin far, Clas L:s äldre bror, brukspatron Johan L (1653—1720) på Bjurbäcken, som köpt det 1720. Denne hade genom sitt första äktenskap kommit i besittning av järnbruket Upperud i Skållerud, Älvsb, av sin bror Elias L förvärvat Forsbacka bruk o även ägt Åminnefors o 3/4 i Asphyttan samt masugnen Kungsskogen i Lungsund. Jean L.s dotter o Clas L:s dotterdotterdotter, den kraftfulla o ekonomiska Sara Cajsa L (1739—1826) gifte sig 1757 med sedermera översten greve Carl Gustaf Löwenhielm på Apertin i Stora Kil, Värml, som var styvson till Johan Gustaf L:s (d 1752) änka. Sara Cajsa L ärvde Long, Bjurbäcken, Kungsskogen o Åminnefors o förvärvade så småningom det största antalet på en hand samlade andelarna i Storforsverken. För folksägnen har hon med sin sondotter Charlotta Löwenhielm, gift von Gerdten (bd 17, s 94) smält ihop till "Gamle grevinna på Gampertin". Jean L:s äldre bror kammarherre Axel L (1701 — 62) på Västervik i Varnum (nu inkorporerat med Kristinehamn), som också ägde Forsbacka bruk, var i äktenskap med en syster till Jean L:s hustru far till Carl Axel L (1740-1816), som deltog i Pommerska kriget o blev kapten 1764 men tog avsked 1766. Efter ett besök av Gustav III hos honom på Västervik ändrades detta säteris namn till Gustavsvik. 1782—99 var L disponent vid Storforsverken. L:s båda döttrar i äktenskap med en syster till överdirektören Bengt Reinhold Geijer (bd 17) var gifta med landshövdingen o generalmajoren friherre Johan Georg de la Grange (bd 11) o statsrådet greve Georg Adlersparre (bd 1).

Clas L:s son Salomon L:s (1708—56) arvingar avyttrade 1768 Alkvettern med Lanfors o Silverhyttan. Dennes bror Carl L (1712-92) deltog i finska kriget 1741-43 o fick 1753 avsked med överstes karaktär. Han köpte 1745 säteriet Värmlands Säby i Visnum, vars nuvarande corps-de-logi han lät uppföra 1771 — 74, o som ärvdes av hans ättlingar till 1846. 1746—54 var L intressenternas representant (disponent) vid Storfors, där han efterträddes av sin systerson Clas Frietzcky (bd 10). I äktenskap med en dtr till riksrådet Samuel Åkerhielm, var Carl L far till kapten Clas Samuel L (1745-1820, ej 1812), som var disponent vid Storfors 1776-82 o 1799-1809 o där efterträddes av sin förutnämnda kusindotter Sara Cajsa L:s son kapten Carl Gösta Löwenhielm. Med rubriken "Släktkoncernen" L-Ehrenpreus-Stedt har F Högberg i en uppsats 1963 uttryckt ingiftenas betydelse för familjen o i tabellform visat släktsammanhangen o därigenom belyst den anmärkningsvärda gods- o bruksanhopningen.

En brorson till Clas Samuel L var i äktenskap med en syster till Fredrik August Dahlgren (bd 9) far till generaldirektören Klas Mauritz L (se nedan).