Tillbaka

Erland Lagerlöf

Start

Erland Lagerlöf

Filosof

2 Lagerlöf, Erland, bror till L 1, f 21 april 1653 på Östanås i Sunne, Värml, d 27 nov (enl likpred; själaringn 28 nov) 1713 i Lund, begr i Domk. Genomgick Karlstads skola o gymn, inskr vid UU 7 sept 72, studieresa som informator till England, Tyskland o Frankrike 84—88, inskr vid univ i Tübingen 10 maj 86, prof i logik o metafysik vid LU 11 april 89, univ:s rektor 91, 02 o 11, inspektor för Smålands nation från 01, prof i vältalighet 24 juni 07 (installerad 16 juni 08).

G 26 juni 01 i Lund m Anna Christina Nordeman, dp 25 april 80 där, d 8 jan 68 i Välinge, Malm, dtr till prof Martin N o Anna Catharina Ehrenborg.

Om L:s studier vid UU föreligger inga konkreta uppgifter. Att han under den förhållandevis långa studietiden gjort sig känd för omfattande kunskaper o god förmåga som handledare, framgår av att han fick förtroendet att vara informator för bl a den unge greven Gustav Cronhielm o riksrådet Erik Lindschölds äldste son Isak. Han åtföljde dessa o en ung göteborgare, Johan Braunjohan (bd 6, s 136) under en 84 påbörjad flerårig studieresa till England, Frankrike o Tyskland, under vilken han tillsammans med Lindschöld o Braunjohan immatrikulerades vid Tübingens univ (om resan se Cronhielm, bd 9, s 179 f). Sedan Lindschöld avlidit under vistelsen där, åtog sig L att i stället handleda hans yngre bror Carl.

Efter återkomsten till hemlandet erbjöds L av Lindschöld att bli prof i historia vid det under återuppbyggnad varande univ i Dorpat. Enligt egen uppgift skall han också ha utnämnts. Han tillträdde emellertid inte denna professur utan blev i stället 89 prof i logik o metafysik vid LU, sannolikt även nu på tillskyndan av Lindschöld i egenskap av univ:s kansler. Som innehavare av denna professur kom L att verka under 18 år, till dess han 07 överflyttade till lärostolen i vältalighet.

L fungerade som univ:s rektor tre gånger, senast 11, då han inför den stundande julhögtiden fann sig föranlåten att på grund av de häftiga stridigheterna i konsistoriet vädja till konsistoriales "att intet vidare oväsende måtte ske, utan att allt uti ro och sämja må avlöpa ...". L var en framstående vältalare o utsågs till orator vid firandet av 100-års-minnet av Uppsala möte 93 o av Karl XII:s kröning 98. Enligt bevarade föreläsningsprogram har L som prof i logik o metafysik respektive vältalighet ägnat sin offentliga undervisning åt i konstitutionerna angivna ämnen. I sina privata kollegier behandlade han bl a den sk naturliga teologien (theologia naturalis), vilket föranledde T Ihre (bd 19, s 762) att å teologiska fakultetens vägnar 98 inlägga protest i konsistoriet mot att han överskridit fakultetsgränserna. Det förhållandevis stora antal dissertationer L presiderat för är av sådant innehåll, att det knappast kan ha varit tal om bristande renlärighet i något sammanhang. I de dissertationer, som behandlar till teologien angränsande ämnen, företräder L en åskådning, baserad på ortodoxa auktoriteter som t ex A Galovius. I de rent filosofiska intar han en konservativ, för att inte säga reaktionär aristotelisk-skolastisk ståndpunkt i polemik mot cartesianismen, vilken vid denna tid, efter avslutningen av de stora cartesianska fejderna i Uppsala genom Karl XI:s resolution 89, möjligen betraktats rent av som en av statsmakterna förbjuden lära.

Förutom av ohälsa drabbades L under slutet av sin levnad också av ekonomiska svårigheter. Bl a ansågs han häfta i skuld till univ för 200 dlr smt, som han mot kvittens uppburit för resa o uppehälle 98—99 vid rättegången inför justitierevisionen i samband med stridigheterna inom konsistoriet. Efter hans död reglerades de ekonomiska mellanhavandena, genom att änkan till univ-biblioteket överlät sin faders efterlämnade boksamling (Bibliotheca Nordemaniana).

Krister Gierow


Svenskt biografiskt lexikon