Lange, släkter

Lange, släkter.

1 Rådmannen o vice borgmästaren Lorentz L (1659—1734), som var preses i köpmansgillet i Visby 1716—24, uppges (Butendorph) ha varit son till en präst Jöns L i "Gärdsås i Skåne", men denne har ej kunnat återfinnas i samtida handlingar (Indebetou). En av Lorentz L:s döttrar blev stammor för släkten Säve. Hennes bror kontraktsprosten Nicolaus L (1699—1765) i Fardhem, Gotl, uppfördes 1758 i tredje förslagsrummet vid återbesättandet av superintendentämbetet i Visby. En annan bror, Abraham L (1708—87), blev borgmästare i Visby 1741, var rdgm 1738—39, 1742—70 o 1778—79 o fick till sist lagmans titel. Han var länge en av hattarnas ledande män o satt i den kommission som 1743 dömde C E Lewenhaupt o H M v Buddenbrock (bd 6) till döden, o senare vid flera riksdagar i SU o sekreta handels- o manufakturdeputationen. I Visby var L preses i köpmansgillet 1760—87. En av hans sonsöner var far till kh Carl Timotheus L (1823—1914) i Alva, Gotl. Carl L var i äktenskap med en dtr till räntmästaren Matthias Fredrik Ihre (bd 19, s 760) far till Per Adolf L (1867—1920). Adolf L blev fil dr o docent i tyska språket i Uppsala 1896, lektor i Västervik 1905 o rektor där 1907 samt i Karlskrona 1915. Han var far till författarinnan Birgit L (f 1901), g m prof Karl Olivecrona, o till fd lektorn fil dr Per-Adolf L (f 1911).

Nicolaus o Abraham L:s bror rådmannen Carl Henrik L (1713—1800) i Visby, som fick vice borgmästares titel, var far till handlanden Olof L (1747—1831) i Visby, som var rdgm 1792, o till kh Johan L (1754—1801) i Alva. Deras bror rådmannen Carl Henrik L (1753—99) i Visby var farfars far till den framstående operasångaren (basbaryton) Algot L (1850—1904). Denne var engagerad vid Sv teatern i Hfors 1872—77, vid K teatern i Sthlm 1878—84 o vid Det kongelige Teater i Khvn 1884—95. Han var därefter sånglärare i Khvn 1895— 99 o i Sthlm 1899—1900 o bodde under sina sista år i Paris. Han uppträdde även som konsertsångare o skrev Om sång (1898) o Om tonbildning i sång o tal (1900). I den senare boken riktade L ett uppmärksammat o skarpt angrepp mot den några år tidigare avlidne Fritz Arlbergs (bd 2) sångpedagogiska verksamhet. I sin ungdom hade han tagit en förberedande juridisk examen i Uppsala, där han var studiekamrat till August Strindberg, som länge hade kontakt med honom o skildrat honom i flera skrifter. L var 1876—98 gift med finländskan Ina Blenda Augusta L, född Försten (1846—1930), som under deras förlovningstid 1875 uppvaktats av Strindberg o sammanfört denne med sin landsmaninna Siri von Essen (bd 14), senare Strindbergs hustru. Ina L hade utbildats till pianist, bl a i Ryssland med A Rubinstein o P Tjajkovskij som lärare, o var från 1885 kammarpianist vid danska hovet. Under pseudonymen Daniel Sten publicerade hon 1884—90 flera novellsamlingar. Senare höll L föreläsningar i musikhistoria i Khvn o Sydsverige, o 1912—19 publicerade hon en rad populära musikhistoriska arbeten, bl a ett par om Chr W Gluck. Från 1913 bodde hon i Malmö.

Algot L:s syssling kanslirådet i jordbruksdepartementet Nils Johan Gabriel L (1872—1961) var far till statsrådet Nils Gunnar L (se nedan) o farbror till generallöjtnant Henrik L (f 1908). 2 Prof i kirurgi Daniel L i Beuthen (Bytom) i Schlesien var far till Daniel Gottlieb L (d 1795). Denne blev 1760 kompanikirurg vid artilleriet i Pommern o flyttade 1761 till Sverige, där han först var stadskirurg i Skara. 1768—81 tjänstgjorde L som fältskär vid Ostindiska kompaniet på en rad resor till Ostindien o donerade 1780 till VA fostret av en hottentott. Därefter praktiserade han i Gbg, tills han 1793 blev stads- o lasarettskirurg i Jönköping. Han var far till apotekaren o rådmannen Gottlieb Wilhelm L (1774—1802) i Skövde. Dennes äldre bror Johan Daniel L (1766—1848) var först sjökapten o senare bokhållare vid fattigvårdsinrättningen i Gbg, där många av hans ättlingar kom att bli bosatta. Han var farfar till sjökaptenen, överlotsen o kommunalmannen Johan Axel Rudolf L (1839—1915) på Brännö i Styrsö, Göt. Rudolf L har skildrats av Evert Taube, vilken som trettonåring vistades hos honom för att lära sig "maner", o av sin dtrson Lasse Dahlquist, vars visa Morfar har berättat tillhör hans mera kända alster. L:s son Thorvald Arthur L (1872— 1957) blev telegrafkommissarie i Visby 1904, Härnösand 1913 (tf 1912), Kristianstad 1921 o Östersund 1926. Thorvald L, som skrev sin släkts historia (se nedan), blev mest känd som botanist. Han publicerade ett tiotal botaniska skrifter, särskilt om jämtländska växter, o donerade ett herbarium med mer än 25 000 växter till Åbo akademi. 1950 blev L fil hedersdr i Uppsala. Kusin till L var grafikern, skämttecknaren o landskapsmålaren Erik William L (1876— 1946). Av Erik L finns ett tjugotal träsnitt i NM. Från Gottlieb Wilhelm och Johan Daniel L:s yngste bror härstammar nordamerikanska släktgrenar. Utan påvisbart samband med ovan behandlade släkter var Jacob Daniel L (1758—1808), som blev överstelöjtnant i armén 1803 o landshövding i Uleåborgs län 1805, o vars hustru var syster till statsrådet G F Wirséns hustru (jfr bd 11, s 267). Han hette ursprungligen Lang o var född i Sul-kava sn i Savolax. — Utan samband med nämnda släkter är också författarinnan lektor Dagmar L (f 1914).