Langlet, släkt

Langlet, släkt, härstammande från färgaren Philip L (d tidigast 1682). Han uppges ha varit född i Paris av reformerta föräldrar, av vilka fadern för sin religions skull skall ha blivit halshuggen på gatan utanför sitt hus i Paris (Biographica). L:s barns dop noterades 1659—66 i Tyska församlingen i Sthlm o 1667—70 i Hedvigs församling i Norrköping. 1670 köpte han en valkkvarn o ett färgeri i Norrköping, tydligen för Jacob Reenstiernas räkning. Hans 1663 o 1670 födda söner Philip o Abraham är identiska med den österrikiske fältmarskalkslöjtnanten Philip L (d 1727 i Kronstadt) resp färgaren Abraham L (d 1729) i Borås. Den senares son Philip L (1707—68) övertog sin fars färgeri, nämnt i Linnés Wästgötaresa, o var en av de tre boråsborgare som 1752 grundade en knivfabrik vid Stora Viskarhult (sedan Viskafors) i Kinnarumma, Älvsb (jfr bd 17, s 777). Han var rdgm 1760—66 o lyckades genom mutor vid riksdagen 1760—62 hävda Borås privilegier mot försök från de kringliggande sju häraderna att få tillstånd att hålla frimarknader. L blev så småningom mycket rik o köpte bl a säteriet Källeberg i Sandhult, Älvsb, o byn Viared i Torpa, Älvsb (nu i Borås), som en tid kallades Philipslund efter honom. Färgeriet i Borås övertogs efter honom av hans son Abraham L (1734—1805), som vid sin död ägde sex tomter i Borås o jord i ett tiotal socknar, o därefter av dennes son Philip L (1761—1814), som vid sin död ägde åtta tomter i Borås o jord i åtta socknar.

Efter den sistnämndes död skingrades förmögenheten genom delning mellan hans många söner o döttrar. Sonen järnkrämaren Johan Philip L (f 1795) i Borås förlorade genom olyckliga spekulationer hela sin förmögenhet o reste därefter till USA utan att vidare höra av sig. Han var far till arkitekten Emil Viktor L (L 1), som var gift med författarinnan Clara Mathilda Ulrika Clementine L, f Söderén (1832—1904). Mathilda L utgav tidskriften Året om. Läsning i den husliga kretsen (1863—64) o publicerade förutom tidningsartiklar o hundratals romanöversättningar bl a en mängd uppskattade barnböcker samt Husmodern i staden o på landet. Fullständig handbok i hushållningens alla grenar (1884), Vi o våra söner. Några ord om uppfostrans betydelse (1887), Tidsströmningar belysta från hemmets härd (s å) o Fru Langlets kokbok innehållande beskrifning på 1722 olika rätter (1902). Son till henne o L 1 var redaktören o lektorn Valdemar Georg L (L 2). Dennes äldre bror Nils Abraham L (1868—1936) bestämde 1895 ädelgasen heliums atomvikt (jfr bd 8, s 642) o blev 1896 fil dr o docent i kemi i Uppsala samt 1899 lektor i kemi o kemisk teknologi vid Chalmers tekniska institut i Gbg. Där blev Abraham L prof i dessa ämnen 1911, o efter professurens delning var han prof i organisk kemi 1926—33. Mest känd blev han som skriftexpert. Hans bror teckningsläraren vid Chalmers tekniska institut Ivar Alexander (Alex) L (1870—1953) var ivrig ryttare o blev känd genom sina målningar av hästar. Han var från 1939 under många år ordf i Gbgs konstnärsklubb o 1940 en av initiativtagarna till konsttidskriften Paletten. Son till honom i äktenskap med en dtr till prof August Wijkander var målaren o tecknaren Jan Tore Alexander L (1918—76). Abraham, Alex o Valdemar L:s äldste bror, civilingenjör Henrik Filip L (1866—1950), var extra lärare i beskrivande geometri med linearritning vid KTH 1899—1917, tf prof där 1917—20 o 1910— 37 överlärare i mekanisk teknologi o verktygslära vid Tekniska skolan i Sthlm (från 1912 även i geometrisk konstruktionslära). Filip L skrev Sv fickhandbok för ingeniörer, 1—2 (4 upphör 1903—24) o flera läroböcker i sina ämnen samt Om principerna för ett folks uppfostran (1905) o Livets lag (1934). Son till honom är genetikern prof Olof L (f 1900).