Ivar O Larson

1 Larson, Oscar Ivar (Ivar O), f 20 juli 1880 i Ramnäs, Vm, d 16 nov 1956 i Sthlm, Osc. Föräldrar: bruksäg Lars Oscar L o Helena Ottilia Ulrika Karlsson. Mogenhetsex i Örebro 10 juni 99, elev vid KTH:s avd för bergsvetensk 15 sept 99—ht 02, ing vid Hallstahammars ab:s kraftstationsbyggn 03—04, vid Hallstahammars bruk 04—06, dir: assistent i Sv arbetsgivarefören 06—18, andre dir o led av dess styr 18—29, led av förtroenderådet 19—47, v VD 30 maj 29—31 dec 47, led av styr för Hallstahammars ab från 06 (ordf från 30), ordf i nord fönsterglasbrukens permanenta komm 15—26, led av bestyr för Sv flaggans dag 17—40, av sociala rådet 21—37, delegat vid internat arbetskonferenserna i Geneve 23—33, led av arbetsfredsdelegationen 26—29, av de nordiska arbetsgivarefören:arnas permanenta utsk 26—47, av komm rör arbetsfredsfrågan juni 26—febr 27, av delegationen för det internat socialpolitiska samarb 27—48, av arbetsdomstolen 29—48, av arbetsfredskommissionen 29—32, av styr för Allm valmansförb i Sthlm 29—33, av styr för fören för arbetarskydd 29—50 (v ordf 39—50), av internat expertkomm för fönsterglasindustrin 30, ordf i styr för Sveriges fönsterglas-förb 33—40, led av arbetsmarknadskomm 36—46, av semestersakk juni 36—dec 37, ordf i styr för Sv chokladindustriförb 38—53 (hedersordf 53), led av arbetarskyddskomm juni 38—dec 39, ordf i komm för arbetshjälp åt Finland 40—41, led av styr för sv nationella komm för rationell organisation 46—47, ordf i styr för nord glasindustrins samarbetskomm 47—53 (hedersordf 53).

G 1) 23 febr 10 (—38) i Falun m Sigrid Maria Hagstedt, f 24 okt 81 i Sthlm, Hedv El, d 15 okt 53 där, Kungsh, dtr till fabrikören Oskar H o Maria Glerck; 2) 19 nov 39 i Sthlm, Osc, m Karin Ebba Lindman, f 31 dec 93 där, Ad Fredr (enl hfl för Njutånger, Gävl), dtr till statsministern konteramiralen Salomon Arvid Achates L o Anna Lovisa Almström samt tidigare g 1) m civiling Bror Erik Lundberg, 2) m direktör Bengt Bruno Johansson (bd 20).

Ivar O L var uppvuxen i mellansvensk bruksmiljö o kom efter sin bergsingenjörsutbildning till Hallstahammars bruk, där hans far Oscar L sedan 1894 var disponent. 06 blev han emellertid direktörsassistent i Sv arbetsgivareföreningen (SAF), som börjat sin verksamhet endast fyra år tidigare. Vid denna tid var oron på arbetsmarknaden stor o strejker ofta förekommande. Fackföreningarna trängde på, o företagen, som hade att var för sig handlägga uppkommande tvister, kände starkt behovet av stöd o hjälp. L fick från början händerna fulla av brådskande uppgifter. Det gällde att skaffa nya medlemmar, att bilägga öppna konflikter, att utforma texter till en ny typ av avtal o att ägna omtanke åt den växande organisationens struktur. L kom att tjänstgöra som utredare och sekreterare o på ett tidigt stadium som förhandlingsledare. Han gjorde täta resor till de olika fabriksorterna i landet. Det blev hårda tag både med motpartens representanter o med motsträviga företagare, men han lärde i grunden känna sv näringsliv, dess företrädare inom olika branscher o dess svårigheter liksom också motsidans förhandlare. — En av de första strejker L personligen handlade var en gruvstrejk i Norberg 08. Han reagerade häftigt mot syndikalisternas då tillämpade princip att bryta avtal när det passade dem.

På grund av att L medverkat till SAF:s uppbyggnad o i åtskilliga fall inspirerat tillkomsten av nya yrkesförbund kom han att uppehålla nära personliga kontakter med ett betydande antal av föreningens delägare. För vissa förbund ledde han regelbundet förhandlingarna, o inom dessa branscher betraktades han som en "klockarfar", till vilken man ofta vände sig. Vid uppbyggandet av kollektivavtalssystemet på den sv arbetsmarknaden bidrog han verksamt. Att en rad branschavtal numera har en gemensam utlöpningstid går tillbaka på ett initiativ av honom. Från arbetsdomstolens tillkomst o till sin pensionering var L ordinarie ledamot där. Med sin erfarenhet, sitt rättspatos o sin juridiska läggning var han en god domare. I det internationella samarbetet mellan arbetsgivarna deltog han regelbundet, både när det gällde de nordiska ländernas kontakter o ILO:s konferenser i Geneve. Han var också en av deltagarna i Pontigny, där representanter för de franska o sv arbetsmarknadsparterna möttes till uppmärksammade o öppenhjärtiga samtal. För Finland gjorde L betydande insatser i samband med den humanitära hjälpen under kriget o vid insamlandet av medel för att finansiera uppförandet av en fästningslinje (den s k svenska linjen) innanför den genom freden i Moskva 40 fastställda gränsen.

L hade ett levande intresse för sitt arbete. Han var utrustad med en stor arbetsförmåga o uthållighet o hade ett förträffligt minne o en juridisk skärpa både i omdömet o i sina uttrycksmedel. Hans häftiga temperament kunde någon gång leda till oöverlagda uttalanden, men han var i grunden godmodig, vänfast o ordhållig o besatt en god portion humor. Temperamentsutbrotten skapade aldrig bestående ovänskap. Med åren förvärvade han en på erfarenhet o personliga egenskaper grundad pondus, som gjorde honom till en uppskattad förhandlingsledare. Han hade vid sin pensionering 41 år i SAF:s tjänst bakom sig.