Küsel, släkter

Küsel, släkt, enligt uppgift (Schnobel; Genealogisches Register) härstammande från kh Johann K (d 1630) i Travemünde, vars son köpmannen Alexander K i Lübeck skall ha varit far till grosshandlaren Simon Fredric K (1669—1742) i Sthlm. Denne var en av ledarna för den mot stadens skyddstulls- o monopolvänliga storköpmän oppositionella gruppen av välbärgade frihandelsvänliga kramhandlare. Han ägde beckbruket vid Finnboda, sydost om Sthlm, tillsammans med sin svärson Hinrich Hahr (bd 17). K var också svärfar till de kända sthlmsköpmännen Christian Hebbe (bd 18), Baltzar Nettelbladt o Niclas Pauli.

K:s son Carl Gottfried K (1727—95) drev 1757—74 spannmåls- o rederifirman K & Wahrendorff tillsammans med J D Wahrendorff. De köpte 1773 Garpenbergs bruk, Kopp, men K sålde sin hälft 1782. Från 1767 ingick han liksom Wahrendorff i det bolag på sexton personer som ägde varvet på Djurgården. Där hade K också flera egendomar. Han var ledamot av 1763 års deputerade för utredning angående växelförhållandena. Politiskt tillhörde K hattpartiet o var rdgm 1769—70. Från 1770 var han en av direktörerna i Ostindiska kompaniets 3:e oktroj o i dess 4:e oktroj från 1786 till sin död. Vid Diskontkompaniets tillkomst 1773 blev K en av dess fyra direktörer o kvarstod jämte Johan Abraham Grill (bd 17, s 284) till företagets upphörande 1788. Därefter var han ledamot av direktionen för kompaniets efterföljare Generaldiskontkontoret. Båda företagen hyrde i det K:ska huset i hörnet av Skeppsbron o Tullgränd. Då tullinkomsterna åter utarrenderades, var K 1777—82 en av ledamöterna i Generaltullarrendesocieteten, vilken 1783—85 fortsatte att förvalta tullverket som Generaltulldirektion. K var också delägare i o under många år förläggare för Gustafs- o Carlsbergs kopparverk i Kall, Jämtl. Han ägde enligt sin bouppteckning 300 000 rdr bko samt säteriet Skattmansö i Vittinge, Vm, o Lovers alunbruk i Södra Möckleby på Öland.

I äktenskap med en dotter till sthlmsgrosshandlaren Charles Tottie hade K bland åtta barn sonen Jacob K (1771—1835). Han befordrades 1816 till assessor i bergskollegium o fick 1833 bergsråds titel men drev även hotellrörelse i det Bergstralska huset vid Riddarhustorget i Sthlm. Hans son litografen Carl Jacob K (1809—66) är känd genom sitt 1847—52 publicerade kartverk över Sthlms olika församlingar. Brorson till denne var målaren, tecknaren o grafikern Ernst Nicolaus K (1873—1942), främst känd som djurskildrare.

Grenar av släkten K har varit verksamma i Ryssland o USA.