Tillbaka

Kammecker, släkt

Start

Kammecker, släkt

Kammecker, släkt, enligt uppgift (Hk 1) härstammande från godsarrendatorn Jochim K i Strubense, Brandenburg, vars son bagaren Mårten K (d 1674) blev borgare i Sthlm 1646. Han lät bygga ett stenhus i hörnet av nuv Nybrogatan o Riddargatan på Ladugårdslandet (nu Östermalm), som revs först 1907, samt en (1794 riven) väderkvarn i hörnet av nuv Nybrogatan o Tyskbagargatan i de efter honom uppkallade Tyskbagarbergen. K var den högst taxerade borgaren på Ladugårdslandet o enligt uppgift från 1700-talets senare hälft (Hk 1) den förste som började baka saffransbröd i Sverige. Hans son bagareåldermannen i Sthlm Jochim K (1642—1732) var rdgm 1689, 1710, 1713—14 o 1719. En uppgift (Hk 1), att han var den förste som började baka pepparkakor i Sverige, torde vara oriktig (Berg). Han var svärfar till amiralen Hans Anckarcrantz (bd 1), morfar till konstgjutaren överdir Gerhard Meyer d y o far till hovbagaren Carl K (1690—1780) i Sthlm. Dennes son hovbagaren Carl Joachim K (1735—89), som nämnes i en av Bellmans dikter, sålde det av Mårten K uppförda stenhuset 1784. En farbror till honom var kapten Mårten K (1672—1710), som skrev en relation om slaget vid Lesna 1708 (M 1378, RA), en annan primariekämnären i Sthlm Joachim K (1697—1788), som utarbetat en matrikel över Sthlms stads tjänstemän 1652—1758 (nu i SSA) o fick rådmans titel vid sitt avsked 1769. En tredje farbror, bagaren Lucas K (1674—1729), for till Amsterdam 1707 o dog i Batavia på Java. Han var far till Johan K (1701—41), som blev predikant vid Borgerskapets änkehus i Sthlm 1731 o publicerade En til sitt kära fäderneslandz tienst o nytta utgifven trägårdzman (1732), en populär handledning i den högre trädgårdskonsten. Vid sin död var han utsedd till kh i Össeby (nu i Össeby-Garn), Sth, men hade ej hunnit få fullmakt.

Bagareåldermannen Jochim K:s halvbror kontraktsprosten Wilhelm K (1664—1742) i Simtuna, Upps, var far till Martin K (1698—1757), som blev magister 1722. Han gjorde 1724—28 en resa genom Danmark, Tyskland, Frankrike, England o Holland, från vilken hans dagbok (Gli, LSB) o hans stambok (Y 70, UUB) är bevarade. K blev 1729 filosofie adjunkt i Uppsala o höll där 1731 Collegium öfver Sveriges rikes stat, en grundlig o uppmärksammad orientering om den sv statsförvaltningen, som aldrig trycktes men är bevarad i avskrifter i UUB, RA o KB (Annerstedt 3:2, s 357). 1732 blev han teologie adjunkt, o 1745 efterträdde han sin svärfar Jöran Wallin d y som superintendent i Visby, då denne blivit biskop i Gbg. K var rdgm 1742—43, 1746—47 o 1751—52 o blev teol dr vid Adolf Fredriks kröning 1751. Hans förnämliga teologiska o historiska bibliotek omfattade mer än 2 000 böcker men skingrades genom bokauktion 1759. K var svärfar till domprosten i Uppsala prof Johan Låstbom o vice presidenten Pehr Zacharias Ahlman (bd 1). Hans bror William K (1702—78) blev med dr i Reims 1733 o var assessor i Collegium medicum 1734—75 samt blev hovmedicus 1739. Anteckningar o avskrifter av honom finns i KB.

Brorson till Jochim o Wilhelm K var rådmannen i Sthlm David K (1702—62). Släkten torde ha dött ut på manssidan med dennes son kommissionslantmätaren David K (1748—1826) i Norrtälje o på kvinnosidan 1891 med en dtr till honom.

 


Svenskt biografiskt lexikon