Karle av Edsvära

Karle av Edsvära, levde sannolikt under 1100-talets förra hälft. Lagman i Västergötland.

K är uteslutande känd genom västgötalagens lagmanskrönika, som ägnar honom betydligt mer utrymme än de tidigare o även de flesta av de senare lagmännen. Där prisas hans intellektuella o moraliska egenskaper i varma ordalag. Karakteristiken utmynnar i att han kallades fosterlandets fader. En hypotes, att framställningen skulle vara slutpartiet i ett kväde om de elva äldsta västgötska lagmännen (Lindquist), har ansetts vara utan grund; den har i stället uppfattats som prov på retorisk konstprosa (Ståhle).

Kronologiska beräkningar på grundval av lagmanskrönikans uppgifter om efterträdarna fram till de i urkunden belagda lagmännen på 1200-talet talar för att K levde under förra hälften av 1100-talet (Lindquist). Han har därför identifierats (Beckman; Tunberg) med den "gode" men ej namngivne lagman som enligt västgötalagens kungakrönika styrde Västergötland tillsammans med landskapets hövdingar, sedan den stenkilska kungaätten dött ut o Ragvald knaphövde blivit dräpt (jfr s 721).

Enligt lagmanskrönikan efterträddes K av sin son Algot, o senare skall dennes son Sigtrygg o sonson Algot också ha varit lagmän, tills den sistnämnde efterträddes av Birger jarls äldre halvbror Eskil (bd 14). Namnet Algot tyder liksom innehavet av det västgötska lagmansämbetet på att även den i slutet av 1200-talet verksamme västgötalagmannen Algot Brynolfsson, stamfadern för Algotssönerna (bd 1), härstammade från K. K:s anknytning till Edsvära, Skar, har sammanställts med att en by i denna socken heter Algutstorp (Beckman). Förleden i gårdsnamnet Karstorp i samma socken torde vara mansnamnet Karl, av vilket Karle är en biform. Båda ortnamnen är belagda redan under medeltiden.