Algotssönerna, släkt

Algotssönerna är en senare tids benämning på en stormansätt från Västergötland, vars främsta medlemmar voro lagmannen Algot (III) Brynolfsson (se nedan 1) och dennes söner. Man har gissningsvis velat härleda ätten från den konung Algaute i Västergötland, som, enligt Snorre, skall ha blivit innebränd av Ingjald Illråde. Större sannolikhet har man för sig, om man börjar med Karle av Edsvära (se denne), vilken synes ha lett Västergötlands styrelse under de strider, som följde på Stenkilsättens utslocknande. Karles son Algot (I), sonson Sigtrygg och sonsons son Algot (II) ha alla varit lagmän i Västergötland; en av dem torde ha varit den lagman i Gautland, som gifte sig med konung Magnus Erlingssons änka Eldrid. Algot II efterträddes av den bekante lagmannen Eskil, Birger jarls äldre broder. Bland Eskils samtida fanns en Brynolf, stallare hos Erik Eriksson; det är ett mycket rimligt antagande, att denne varit son av Algot II och far till Algot III, men något bevis för detta antagande finnes ej. Enligt vittnena i Brynolfs kanonisationsprocess skall biskopen ha varit av »Folkungasläkt», en uppgift, vilken får stöd därav, att konung Magnus' broder hertig Bengt i ett. sitt gåvobrev kallar Brynolf sin blodsfrände. Om det varit Algot eller hans maka, som haft Folkungablod i ådrorna, framgår ej härav. Man kan blott gissa, att förbindelsen på ett eller annat sätt förmedlats av en (okänd) dotter till lagman Eskil.

Följande barn till lagman Algot (III) äro kända: Brynolf (se nedan 2), Magnus, d 1309, fängslad för någon förseelse mot norrmannen Ragvald Mule och frigiven på drottning Sofias förbön vid hennes bröllop, sedan jämväl fadern och Brynolf erlagt skadestånd, Karl, d 1289, Folke, Bengt, Peter kansler (se nedan 3) och Rörik; ovisst är, om Gunnur Algotsdotter och kaniken Nils Algotsson voro barn av Algot. Folke hade med Ingrid Svantepolksdotter sonen Knut (se nedan 4), Bengt blev far till Algot, lagman i Västergötland och medlem av den kommitté, som utarbetade Magnus Erikssons landslag; Knut och Algot förde båda i vapnet ett griphuvud. Rörik hade döttrarna Katarina, gift med Västgötalagmannen Knut Magnusson, vilken till största delen hade sina gods i Södermanland och deltog i Södermannalagens utarbetande, samt Cecilia, gift med Nils Björnsson, lagman i Närke; de återfingo av hertiginnan Ingeborg och konung Magnus en del av sin faders efter brudrovskatastrofen (se nedan) konfiskerade gods.

I tidigare genealogiska arbeten har man till Algotssönerna velat föra bl. a. Bengt Sigtryggsson, vilken 1259 gjorde donationer till franciskanerklostret i Skara, samt den lärde och fromme dominikanerpriorn (ej franciskanergardianen) Algot, om vilken Birgitta talar i en uppenbarelse. Den Västgötalagman Bengt, som omtalas 1305, är icke Bengt Algotsson; hans mor hette Håfrid och var möjligen syster till Bengt Sigtryggsson. — Om de kombinationer, genom vilka man velat göra Bo Jonsson Grip och Magnus Erikssons gunstling Bengt Algotsson till ättlingar av lagman Algot, se dessa.