Michael Hambrée

Hambrée, Michael, f 25 febr 1754 i Norrala (Gävl), d 24 mars 1819 på Vik, Värmdö (Sth). Föräldrar: kh Per Hambraeus o Christina Elfvik. Inskr vid UU 10 dec 71, reg:adjutant vid Hälsinge reg 78—85, v häradsh i Långhundra, Seminghundra, Ärlinghundra o Färentuna (Sth) 87—88, borgare o grosshandl i Sthlm 01, led av hall- o manufakturrätten 04, av kommissionen rör fattigvården i Sthlm 05, deput i Maria Magdalena förs 06.

G 7 mars 88 m Elsa Christina Wedderburn, f 15 juni 61 i Sthlm (Klara), d 8 aug 30 där (ibid), dtr till bagaren George W o Rebecka Nyman.

H var åren 1788—1800 förvaltare på Ekolsunds gods, som då ägdes av Alexander Seton, en släkting till hans hustru. Han gjorde sig känd som en reformsinnad jordbrukare. 1800 flyttade han in till Sthlm för att där överta skötseln av Setons grosshandelsfirma.

H äger främst sitt intresse som politisk skribent. Han stod för flera uppmärksammade inlägg i Georg Adlersparres tidskrift Läsning i blandade ämnen där han bl a behandlade frågorna Om skjuts-inrättningen i Sverige (1798) och Om bränvins-tillverkningen (1799). Båda artiklarna anknyter påtagligt till Adam Smiths ekonomiska liberalism. Skjutsningsbördan skulle auktioneras bort på entreprenad och brännvinsreglementationen avskaffas. Faran av fri handel och tillverkning av brännvin var enligt hans mening ej så stor, medan de moraliska följderna av ett förbud blev olyckliga. Dessutom skulle den fria handeln leda till lägsta möjliga pris.

Det torde numera vara fullt klart, att det är H, som har författat den långa avhandlingen om Svenska adelns bestämmelse, som ingick i tidskriftens nr 44—50, 1801. H åberopade Montesquieus uppfattning om det ärftliga kungadömets och bördsadelns ömsesidiga beroende. Han ville i första hand se adeln som en klass av proprietärer, och han ställde sig avvisande både till envälde och folkstyre. Avhandlingen följdes av ett meningsutbyte, där även Georg Adlersparre och A G Silverstolpe kom att deltaga, och till slut ingrep hovkanslern med beslag.

H figurerade också i fortsättningen inom oppositionen mot Gustav IV Adolf. Han synes ha tillhört redaktionen för Vetenskapsakademins Economiska Annaler, som Georg Adlersparre 1807—08 använde som ett försiktigt språkrör för regeringens motståndare. Den engelske skriftställaren John Brown, som 1808 besökte Sthlm och då bodde hos H, uppgav i The Northern Courts (1818), att H hade tillhört en grupp konspiratörer, vilka sommaren 1808 sökte den engelska regeringens hjälp för att störta Gustav IV Adolf. Brown beskrev H som anhängare av det engelska författningsidealet och utmärkt av »talents, learning and patriotism».

Våren 1809 var H flitigt verksam som broschyrförfattare. Han försvarade avsättningen av Gustav IV Adolf men varnade för en folkrevolution av fransk modell. Han förordade en regeringsform i överensstämmelse med Montesquieus maktfördelningslära. I representationsfrågan företrädde han en engelsk linje med en aristokratisk övre kammare och en folkvald nedre. Han åberopas sedermera av S v Stockenström i dennes reservation i konstitutionsutskottet.

H torde vara identisk med den »négociant Hambraeus», vilken den ryske ministern J P v Suchtelen i juni 1810 nämnde som aktiv i ryktesspridningen före det Fersenska mordet. H publicerade i nov 1810 en ny skrift i representationsfrågan, där han med vissa modifikationer anslöt sig till det förslag, som ständerna samma vår hade gjort vilande.