Heijkenskjöld, släkt

Heijkenskjöld (tidigare Heijkenskiöld), släkt, härstammande från kopparsmeden o kyrkvärden i Avesta Detloj Heijke (d 1682 enl Norberg). Han uppges (Roman) ha varit en bland de lübeckare, som flyttade till Säter på initiativ av Govert Silentz. I Avesta mantalslängder har han tidigast återfunnits 1645, o han är sannolikt identisk med den bruksdräng Detlof Andersson som förekommer i Säter 1637—44 men ej senare. Av hans söner blev inspektören vid Avesta Anders Detlofsson eller Anders Heijke (d 1724) far till brukspatronen Petter Heijke (d 1718) på Orisberg i Storkyro (Vasa län) o faktoriföreståndaren i Köping Petter Heijke (1643 —79) till brukspatronen Abraham Heijke (1676—1754) på Vifors i Hamrånge (Gävl). Deras bror Detlof Heijke (1655—1709) kom genom äktenskap med en faster till Daniel Tilas i besittning av järnbruken Gammelbo o Granhult i Ramsberg (Ör). Dessa tillhörde länge hans ättlingar, Granhult till 1872 och Gammelbo på manssidan till 1800-talets början o på kvinnosidan ända till 1886. Söner till honom var brukspatronerna Daniel Heijke (1704—58) på Gammelbo o Carl Heijke (1708—90) på Yxe i Linde (Ör). Den förre blev far till brukspatronen Carl Detlof Heijke (1740—88) på Gammelbo, som fick bergsråds titel. Den ofrälse grenen synes ha utdött med Carl Heijkes son protokollssekreteraren Detlof Christian Heijke (1744—1811).

Daniel o Carl Heijkes bror, bergsrådet Detlof Heijke (1707—75), adlades 1761 med namnet Heijkenskiöld. Han blev auskultant i bergskollegium 1728, studerade 1730—34 gruvor o bergverk i flera europeiska länder, var bergmästare i Nya Kopparbergs bergslag 1737—58, blev eo assessor i bergskollegium 1751, eo bergsråd där 1757 o bergsråd 1772. H var disponent för släktgodset Gammelbo 1747—75 o köpte så småningom även allt fler andelar i bruket Hällefors (Ör), vars förlustbringande silververk under hans ledning omvandlades till järn-och stålmanufaktur. Han var också verksam vid grundandet av Jernkontoret på 1740-talet. Under H:s tid som bergmästare uppfördes Nya Kopparbergs bergstingsbyggnad. Han efterlämnade vid sin död en förmögenhet av 1 381 139 dlr kmt. Däri ingick 3/4 av Hällefors, 1/2 av Gammelbo o hela Bredsjö bruk i Hjulsjö (Ör). I Sthlm ägde han ett stenhus vid Skeppsbron 44 o Heleneborgs pipbruk i Maria församling.

Son till honom var Detlof Heijkenskiöld (1751—1824), som fick bergsråds titel 1817. Han ärvde o inlöste faderns 3/4 i Hällefors bruk o förvärvade resten 1791 o 1821. 1782 —84 uppförde han den vackra herrgårdsbyggnaden där i gustaviansk stil. Vid riksdagen i Norrköping 1800 var H bankoutskottets ledande man. Under behandlingen av de adliga privilegierna vid 1809 års riks- dag visade han sig avgjort reformvänlig. På Hällefors gav han odlings- o byggnadshjälp åt arbetarna o fri undervisning åt barnen. För att motverka dryckenskap anlade han landets troligen första folkpark på den av Svartån omflutna halvön Krokborn med alléer o blomsterplanteringar, gungor, karuseller, kägelbanor, danssal, teater o tehus. 1823 tilldelades han Jernkontorets stora medalj i guld för en »modell av en vid Håkansboda kopparverk uppsatt konstgång av järn». Dotter till honom var Margareta Charlotta Heijkenskiöld (1781—1834). På sin fars initiativ introducerade hon 1816 en särskild sockendräkt, den s k Hälleforsdräkten, »till lyxens hämmande o den sociala utjämningens fromma». Hon gjorde vidsträckta resor i Europa o Orienten, från vilka hon efterlämnat teckningar o anteckningar (Esplunda arkiv I: 195—196, RA).

Detlof Heijkenskiöld d y:s bror kammarherren hos hertig Fredrik Adolf Christian Heijkenskiöld (1759—1831) köpte 1781 järnbruken Yxe i Linde o Järle i Nora samt 1792 järnbruket Hagby i Nora men gick i konkurs 1812. Hans bruk köptes då av hans äldre bror Carl Fredrik Heijkenskiöld (1753—1829), som dock sålde dem redan 1815. Han hade efter tjänstgöring i justitierevisionen fått hovrättsråds n h o v 1780. Efter fadern hade han ärvt järnbruket Bredsjö, varifrån han 1802 flyttade till den från hans hustrus släkt inlösta herrgården Sickelsjö i Götlunda (Ör).

Deras bror major Adolf Heijkenskiöld (1756—1802) köpte 1779 Älvsbacka järnbruk med herrgården Östanås i Älvsbacka (Värml). Hans son Ludvig Detlof H (1784—1852) var en av E G Geijers ungdomsvänner o en av de elva »stamgöter» som 1811 bildade Götiska förbundet. H blev sårad i slaget vid Oravais 1808, var vid riksdagen i Örebro 1812 en av de ivrigaste motståndarna till indragningsmaktens införande, deltog i tyska o norska fälttågen 1813—14 o fick 1835 överstes avsked. Hans bror Carl Wilhelm Detlof H (1790—1866), vars studier handletts av Geijer, fick efter tjänstgöring i örlogsflottan kaptens avsked 1815 o på sin svärfar konteramiral A Virgins anhållan bergsråds n h o v 1818 samt ägde en tid Bredsjö bruk (dagbok 1810—18 i Virginska dep i RA).

Ludvig Detlof H:s o Carl Wilhelm Detlof H:s äldste bror, Detlof H (1780—1831), har efterlämnat en dagbok från en resa till kontinentala bergverk 1802—03 (nu i VA) o fick 1826 bergsråds n h o v. Han bodde på Granhult o köpte 1822 järnbruket Kloten i Ramsberg. Son till honom var brukspatron Carl Selim Wilhelm H (1807—71). Selim H bodde till en början på Kloten, därefter på Granhult o till sist på sin herrgård Ringaby i Ödeby (Ör). 1861 köpte han järnbruket Malingsbo i Malingsbo (Kopp). Han deltog i riksdagen 1856—58 som ledamot av ridderskapet o adeln o 1865—66 som ledamot av borgarståndet samt var därefter till sin död riksdagsman i FK. Efter hans död såldes hans egendomar till ett engelskt bolag. Son till honom var överste Selim Lennart H (1833—1918). C Selim W H:s halvsyskon ärvde efter sin morfar 1852 järnbruket Skinnskatteberg i Skinnskatteberg (Vm), o ett av dem, Thor Victor Henrik H (1818 —72), var till sin död disponent där. 1907 ombildades detta bruk till ab med Thor H:s son Ernst William Gustaf H (1856—1919) som disponent. 1909 nedlades bruksrörelsen, o 1918 avyttrades hela egendomen. Brorson till Ernst H var major Carl Anders Detlof H (1876—1943). Carl H skrev bl a Bergsregementets historia, 1—2 (1937—1938), o stora delar av släktens historia.

Detlof, Ludvig Detlof o Carl Wilhelm Detlof H:s bror kapten Adolf Detlof Heijkenskiöld (1783—1825), som 1818 fick titeln krigsråd, köpte 1815 av sin farbror Carl Fredrik Heijkenskiöld de ovannämnda bruken Yxe, Järle o Hagby, vilka emellertid efter hans död måste säljas på konkursauktion 1827. Han blev i äktenskap med en brorsdtr till Bengt Reinhold Geijer (bd 17) farfar till major Adolf Detlof H (se nedan). Dennes kusin lärarinnan Syster Tilla Mimmi Sofia H (1861—1932) utgav 1914—17 i fyra volymer utförliga dagböcker av sin farmors systerdtr Marie-Louise af Forsell (bd 16) o skrev sin släkts historia. En bror till Syster H blev far till löjtnant Detlof Wolfgang Heijke H (1888—1918), som stupade i Finlands frihetskrig, o till byråchefen i patentverket civilingenjör Frank August Hjalmar H (1890—1960). En annan bror till henne var verkst direktören för Städernas allmänna brandstodsbolag kapten Bror Wolfgang Adolf Reinhold H (1858—1912). Wolfgang H blev far till civilingenjör Gustaf Olof Wolfgang H (1887—1965). Gustaf H uppfann 1924 en metod att framställa bagerijäst ur sockret i avfallslutarna från sulfitfabrikerna o konstruerade senare flytande simhallar av betong. Dtr till honom är fru Märta H-Ölander (f 1920), en av Sveriges bästa simhopperskor genom tiderna o gift med simhopparen direktör Gösta Öländer, Näsbypark.