Helena

Helena, drottning. G m konung Inge d ä av Sverige, d i början av 1100-talet.

H nämnes som konung Inges gemål i den släktutredning som 1194 (Norvin) i brev till påven ingavs från dansk sida för att bestrida äktenskapshinder mellan den franske konungen Filip II August och en dtr till hennes dtrdtrson konung Valdemar den store av Danmark. Brevet är författat av abboten Vilhelm av AEbelholt, och hon förekommer även i en större genealogi av denne över de danska konungarna. Som konung Inges gemål omtalas H också i en genom excerpter från 1500-talet känd längd över 1100-tals-donationer till Vreta kloster. Samma längd uppger även, att en drottning H ingått i klostret och då till detta donerat jord i Röby i Slaka (Ög). Denna notis placering har emellertid föranlett förmodanden, att hon skulle kunna vara identisk med någon till namnet okänd senare drottning. Härmed sammanhänger frågan om H:s identitet med den »Elena Regina» vars dödsdag var 31 dec enligt Necrologium Lundense. Utan tvingande skäl har hon också identifierats med helgonet Elin från Skövde (bd 13).

Enligt den från 1200-talet härrörande isländska Hervararsagan var Inge d ä:s motkonung Blot-Sven bror till hans gemål, som där kallas Maer. Detta ord, som betyder mö, är emellertid ej i övrigt belagt som kvinnonamn. Det har därför förmodats, att hon är identisk med H, d v s att H var syster till Blot-Sven och ättling av den föregående kungaätten.

1500-talshistorikern Johannes Magnus förväxlade de båda kungarna Inge och gjorde H till drottning, vilket föranlett att hennes namn förekommer på det gravmonument över denne, som Johan III lät uppsätta i Vreta klosters kyrka.