Hernlund, släkt

Hernlund, släkt från N Härene (Skar), härstammande från bröderna stadsbetjänten Jonas H (d 1782, 44 år gammal) i Gbg o bryggaren Erik H (1753—1802) i Marstrand.

Den förre blev far till postmästaren Carl Magnus H (1778—1819) i Eksjö. Dennes son rådmannen Johan Anton H (1807—75) i Eksjö blev far till landskapsmålaren o tecknaren Carl Ferdinand H (1837—1902). 1862 tjänstgjorde Ferdinand H som teckningslärare i hemstaden Eksjö. Han blev 1863 elev till P D Holm i Sthlm o påverkades av dennes idylliska landskapsmåleri. H valde gärna enkla, odramatiska motiv från det östgötska landskapet. Målningarna är harmoniska, fyllda av sommarljus o grönska. 1883 vistades H i Frankrike o kom där i kontakt med Fontainebleau- o Barbizonskolorna. H eftersträvade enkelhet o renhet i konturen o lyckades bäst i de små formaten. Han blev 1887 LFrKA.

Erik H blev far till faktorn vid Lilla Edet Carl Magnus H (1784—1822). Dennes son handlanden Johan Erik H (1812—49) i Gbg blev far till Carl Hugo H (1848—1914). Hugo H blev 1875 fil kand o tjänstgjorde därefter vid RA o olika läroverk. 1880 publicerade han tillsammans med fil dr K A Melin Sv läsebok för allmänna läroverkens mellanklasser, som spriddes i flera upplagor. 1882 blev H fil dr på avhandlingen Bidrag till den sv skollagstiftningens historia under partitidehvarfvet 1718—1809, 1: 1718—1760, som han 1892 kompletterade med en aktbilaga jämte orienterande sammanställningar. Från 1884 till sin död var H rektor för Nya elementarskolan i Sthlm. Under hans rekto-rat ersattes den fria flyttningen med klassläsning, varjämte sådana reformer prövades som inrättande av en praktisk avslutningsklass o en nyspråklig gymnasielinje. H publicerade även Ferieläsning i sv litteratur, 1—2 (1894), tillsammans med R Steffen, o flera smärre undervisningshistoriska arbeten. Han hade också talrika offentliga förtroendeuppdrag. Från 1889 var H sålunda ledamot av Sthlms stadsfullmäktige. Efter att ha gjort sig impopulär på vänsterhåll genom ett av högkyrklig intolerans präglat angrepp på Sthlms arbetarinstitut under stadsfullmäktiges statdebatt i dec 1902, blev han trots stöd från de moderata o Sthlms Dagblad utslagen ur stadsfullmäktige 1903. 1904 deltog H i bildandet av Allmänna valmansförbundet, o 1905 kom han åter in i stadsfullmäktige. 1909 kandiderade han förgäves vid valet till FK men nådde så högt röstetal, att han 1910 vid en uppkommen vakans blev riksdagsman. Då H ej blev omvald 1911, avsade han sig ledamotskapet i stadsfullmäktige. Ehuru skicklig o arbetsam kom han på grund av långt driven fasthet som strängt konservativ försvarare av den bestående samhällsordningen ej att spela någon mera framträdande roll inom politiken, där han i debatterna emellanåt använde samma barska ton som mot sina elever.

Hans son Carl August Vilhelm H (1888—1966) blev fil lic 1912 o var efter tjänstgöring i Rikets allmänna kartverk byrådirektör i lantmäteristyrelsen 1920—31 (extra 1917) o arbetschef för Rikets allmänna kartverks avdelning för ekonomiska arbeten o stomkartearbeten från 1931 (tf 1930). 1937—54 var Vilhelm H överdirektör för kartverket. 1922—42 var han ledamot av Sthlms stadsfullmäktige, där han var 1:e vice ordförande 1938—42 o ordförande i dess högergrupp 1929—30 o 1934—36.

En annan son till Hugo H är f d häradshövding Ebbe H (f 1891), Umeå. Son till denne är 1:e ombudsmannen i Sv journalistförbundet Carl Hugo H (f 1922), Sthlm.