Gertten, von, släkt

von Gertten (von Gerdten), släkt härstammande från borgmästaren i Reval Berend v G (begr 1627), som blev far bl a till överste (ej generalmajor) Berend v G (d 1665). Denne blev far till den i slaget vid Landskrona 1677 stupade överstelöjtnanten Bernt Johan v G samt svärfar till generallöjtnanten Johan Galle (bd 16) o morfar till kanslipresidenten Arvid Bernhard Horn. En av den sistnämndes systrar gifte in sig i släkten De la Gardie, varigenom en del av släkten v G:s äldre arkivalier hamnat i De la Gardieska samlingen i LUB.

Släkten v G kom att bli en utpräglad krigarsläkt; ej mindre än 19 personer med detta namn var sålunda officerare i sv tjänst under Karl XII:s tid. Berend v G d y adlades 1643 o två av hans yngre bröder, båda officerare, 1647 samt en brorson till dem, sedermera överstelöjtnanten Peter v G (d 1671), 1653. Den sistnämnde blev farfars far till överstelöjtnant Carl Mauritz v G (1731–98), en av de 1789 häktade oppositionsmännen mot Gustav III.

1663 adlades tre bröder (originalgenealogierna, RHA) till Peter v G. En av dem, överste Mauritz v G (1635–88), blev far bl a till den vid Poltava 1709 stupade överstelöjtnanten Arent Johan v G o till Gustav Wilhelm v G (1679–1754). Denne deltog 1694–95 i holländsk tjänst i sjöstrider kring Spanien under Pfalziska tronföljdskriget o blev sedan i sv tjänst eo skeppskapten 1700 o ordinarie sådan 1703. Under Stora nordiska kriget tjänstgjorde han länge mot ryssarna. I striden mot danskarna i Kjöge bukt 1710 var han chef på örlogsskeppet Pommern. Vid Kolberger Heide blev G 1715 tillfångatagen tillsammans med amiralen Carl Hans Wachtmeister, sedan han med stor tapperhet försvarat sitt skepp Nordstjernan mot den danska övermakten. Karl XII utnämnde honom s å till kommendör. G, som 1719 återkommit från den danska fångenskapen, förde 1725 befäl över skeppet Verden under en konvojfärd till England, Spanien, Portugal o Frankrike. Han avancerade 1730 till schoutbynacht o 1738 till amiral o amiralitetsråd. 1739 utnämndes G till riksråd men undanbad sig detta ämbete. Våren 1742 fick han befälet över flottan i kriget mot Ryssland men måste på grund av sjukdom överlämna det till sin närmaste man. – En son till G W v G var konteramiralen Johan Vilhelm v Gerdten (1727–79).

Mauritz v G:s bror Conrad v G, vilken jämte sin äldste son stupade vid försvaret av Stettin 1677, blev farfar (Rudelius, 1, s. 200 f) till den vid armfeltskarolinernas återtåg 1719 ihjälfrusne översten Carl Christoffer v G. En kusin till honom blev farfar till landskapsmålaren överste Johan Adam v Gerdten (1767–1835). Denne blev 1793 överstelöjtnant, var 1797–1817 intendent vid livreg:s passevolansverk o 1817–32 ståthållare på Strömsholms slott samt fick 1818 överstes titel. G utvecklades under ledning av Elias Martin till en god landskapsmålare. Hans mest kända arbeten, bland vilka kan nämnas Utsikt över sjön Laxen i Dalarna o Polhems sluss vid Trollhättan, är graverade i Voyage pittoresque de la Suéde av Belanger o Cordier de Bonneville (1802). Han var även intresserad av lantbruk o förvärvade 1803 Stora Ekeby med Åholmen i Ryttern (Vm), där han anlade en engelsk park. Han hade ett värdefullt konsthistoriskt bibliotek o en betydande tavelsamling. G var ledamot av KrVA, FrKA o korresp ledamot av LA. Johan Adam v G:s bror, överstelöjtnant Emil Adam v Gerdten (1772–1844), kom i besittning av herrgården Apertin i Stora Kil (Värml) genom äktenskap med Charlotta Ulrika Catharina Löwenhielm (1786–1875), känd genom Frödings dikt »Gamle grevinna på Gampertin».

En av Johan Adam o Emil Adam v G:s bryllingar, major Georg Gustav v Gerdten (1775–1856), immatrikulerades 1818 på Finlands riddarhus. Han blev far till statsrådet Otto Robert Claes Gustav v Gerdten (1805–69).