William Gibson

3 Gibson, William, son till G 2, f 21 juli 1848 i Partilie (Göt), d 22 jan 1917 där. Studier vid Gbgs handelsinst 63–64, ex vid Chalmers tekn läroanstalt 68, tekn utbildn i Skottland, Belgien o Frankrike 68–70, ing vid Jonsereds fabriker 70–78, disponent vid Jonsereds fabrikers ab från 78, led av Gbgs o Bohus läns landsting 77–10 (ordf från 94), ordf i kretsavd av Gbgs o Bohus läns hushållmsällsk 82–93, led av AK 85–87 o 88–90, v ordf i Skandinaviska kreditab:s centralstyr från 11, led av bl a styr för Sveriges allm sjöförsäkrings ab, Willingsbergs ab o ab Bofors-Gullspång. – LVVS 10.

G 18 maj 72 i Gbg (Kristine) m Ingeborg Kjellberg, f 4 sept 51 där (ibid), d 4 jan 36 1 Gbg (Vasa), dtr till grosshandl Carl Ossian K o Ingeborg Arnoldsson.

G var chef för Jonsereds fabrikers ab under inemot 40 år, en tidsrymd, som omspände såväl industrialismens definitiva genombrott i Sverige som det första världskrigets förändrade villkor för industri och handel. Tillsammans med kusinen Jimmy G som överingenjör vid Jonsered genomförde han under 1880-talet en utbyggnad av anläggningarna med nytt gjuteri samt spinneri och väveri för juteväv, varav säckar, mattor, emballage m m tillverkades. Redan dessförinnan (1878) hade produktionen av bomullsremmar, välkända under benämningen Scandinavian Cotton Belting, igångsatts. Senare tillkom olika slag av specialkonstruktioner för masstillverkning av träbearbetningsmaskiner, varmed Jonsered fortfor att göra sig bemärkt vid internationella utställningar. Led i den tekniska moderniseringen av företaget var även installationen av ett privat telefonverk och en stor elkraftanläggning med dammbyggnad och vattentunnel, som färdigställdes 1902 för 45-periodig växelström.

G var djupt intresserad i sin tids aktuella samhällsfrågor och gjorde en uppskattad politisk insats. Riksdagsbeslut om en statsbana genom Bohuslän fattades 1898 och järnvägsprojekt rörande bohuslänska längdbanan och en privatägd järnväg Strömstad–Skee hörde till de dominerande frågorna under G:s tid som landstingsordförande. Nära sammanhängande med verksamheten inom landstinget var G:s engagemang i länets hushållningssällskap och i dess sparbank samt i Strömstad–Skee järnvägs ab.

I AK framträdde G som moderat protektionist inom lantmannapartiet, mera övertygad om vikten av tullskydd för den växande inhemska industrin än om nyttan av livsmedelstullar. Även i försvars- och grundskattefrågorna och beträffande städernas representation intog han en självständig hållning mot lantmannapartiets majoritet.

Med G som chef för Jonsered genomfördes en rad sociala förbättringar för arbetarna. Här kan nämnas skyddsanordningar vid maskinerna, nytt ålderdomshem, flickhem, barnhem, sjukstuga, tandklinik, förlossningsavdelning och nya arbetarbostäder i form av enfamiljshus. Initiativet härtill kom säkerligen delvis från den socialt intresserade hustrun och i några fall också från Jimmy G och hans maka. De i vissa avseenden radikala sociala åtgärderna hindrade ej att förhållandet mellan företagsledning och arbetare på Jonsered ännu under 1900-talets två första årtionden behöll sin patriarkaliska prägel från 1800-talets brukssamhälle.

G åtnjöt stor auktoritet både privat och i det offentliga som en kraftfull, rättrådig och plikttrogen man med omfattande fackkunskaper.