Jacob Gillberg

1 Gillberg, Jacob, f 26 maj 1724 trol i Ölme (Värml), d 15 okt 1793 i Sthlm (Nik). Föräldrar: lantmätaren Lorens G o Catharina Maria Roman. Inskr vid UU 23 okt 47, elev vid Jean Eric Rehns gravyrskola 48, volontär vid fortifik 51, underkonduktör där 52, konststudier i Paris 55–61, dessin(at)örlöjtn vid fortifik 26 maj 57, elev vid FrKA 1 okt 58, innehade gravyrskola i Sthlm vid 60-talets början, prof i leckn vid FrKA 17 febr 68, ritmästare vid Krigsakad på Karlberg 28 sept 92. – LFrKA 68.

G 26 dec 68 (enl hfl) trol i Badelunda (Vm) m Agneta Dorothea Hellberg, f 26 nov 49 där (enl hfl), d 20 maj 35 i Sthlm (Klara), dtr till kh i Badelunda Axel H o Beata Christiernin.

G:s militära bana satte knappast några specifika spår i hans verk, främst kom han också inom detta område att fungera som civil bildskapare och lärare. Under tiden i Frankrike studerade han vid École des Beaux-Arts och för privatlärare som Vienne och Laurent Cars och fördjupade sig i tidens många nya grafiska tekniker. Mer än något annat skede torde detta ha förnyat den mångfaldigade bildens möjligheter; inte minst crayonmanéret med dess behagliga effekt av skiss och dess mer måleriska karaktär lärde G till fulländning – just av dess uppfinnare Cars. Han fick viktiga kontakter under Paristiden och beskyddades av bl a A Roslin och C G Tessin, som medverkade till att han befordrades till löjtnant under denna tid.

Efter hemkomsten vann G en viss framgång med den gravyrskola som han startade och där bl a prinsarna uppges ha blivit undervisade. Men när den statliga gravyrskolan började sin verksamhet 1766 fanns inte utrymme för hans privatskola. Den strid om lärartjänsten som utbrutit mellan honom och P G Floding (bd 16) hör till de hätskaste och mest upprivande i tiden. G:s roll synes i huvudsak ha varit passiv. Floding hemförde segern med sin trots allt överlägsna skicklighet. Några år senare möttes de som professorer vid K målar- och bildhuggarakademin. Men fiendskapen mellan dem var knappast bilagd utan åstadkom flera kontroverser. I övrigt synes G:s tillvaro efter hemkomsten ha förflutit fridfullt. Han tillhörde bl a Sergels vänkrets och invaldes 1780 i samfundet Pro Fide et Christianismo. Hans sena verksamhet utgjordes i stor utsträckning av omfattande bildverk, vilkas utgivning ständigt måste avbrytas på grund av medelbrist.

Före vistelsen i Frankrike gjorde G ett fåtal bevarade kopparstick, bl a bilder av Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Den rika och omväxlande produktionen från Paristiden omfattar en del porträttgravyrer, bl a ett självporträtt (huvud) och bilden av operasångerskan La Chantrie, den senare i crayonmanér. En del aktualitetsbilder tillkom också då, bl a sticket av attentatsmannen Damiens avrättning på Place de Grève i Paris 1757. Efter sin gynnare Roslin stack G den mytologiskt-dekorativa flickbilden La Flore och efter den kände samtidsskildraren Augustin de Saint-Aubin utförde han 1761 en serie mycket rokokomässiga dräktstudier i crayonmanér. Bristen på kunniga grafiker och behovet av mångfaldigade porträtt gjorde, att G:s produktion närmast efter hemkomsten till stor del kom att bestå i porträttgravyrer. Ett ståtligt exempel ur genren är hans stick av kommerserådet Anders Nordencrantz, utfört 1772 efter målning, ett knästycke i stort format, med en sober mjukhet och valörrikedom som utmärker det bästa i tidens återgivande grafik, där etsning och kopparstick regelmässigt blandas i samma blad. Av hans produktion bör också nämnas porträtt av Jonas Alströmer (1761), Gustav III (1773), Sofia Magdalena (1774), bergsrådet Sven Rinman (1788) och Gustav IV Adolf (1780; efter Sergel). Bland hans många bokliga uppdrag – som inte minst medförde reella och fiktionsmässiga författarporträtt som försättsblad – kan nämnas illustrationerna till O v Dalins Poetiska arbeten, 2 (1783), och vinjetterna till Johan Ihres Glossarium Suiogothicum, 1–2 (1769), Sven Rinmans Bergwerks lexicon (1788–89), Samfundet Pro Fide et Christianismos Barnabok (1780), samt det mycket omfattande men oavslutade verket om Gustav III: s medaljhistoria, påbörjat 1780, utkommet först 1858. G gjorde också en del landskapsgravyrer (jfr även under G 3 nedan) med tydligt sinne för den vilda naturen, och åminnelsebilder som Loka vid Adolf Fredriks andra besök där (1762). En rad kartgravyrer av hans hand finns också bevarade.

Som lärare kom G framför allt att få betydelse genom sin undervisning av M R Heland samt sonen Carl Gustaf (G 3), medan den andre sonen i konstnärlig verksamhet, Jacob Axel (G 2), ägnade sig åt miniatyrmåleri. G var en välutrustad konstnär med förmåga till regelbunden produktion och stor mångsidighet. Hans artistiska kvaliteter överglänstes inte minst av konkurrenten Floding, men genom sin användbarhet och sitt angenäma väsen vann han lätt gynnare och beställare.