Lorentz L Grefing

Grefing, Lorentz Ludvig, f i Tyskland, d 11 april 1769 i Sthlm (Maria) 56 år gammal. Konstförvant hos boktryckaren B G Schneider, övertog dennes boktryckeri 39.

G 15 juni 39 i Sthlm (Ty) m Rachel Speck, f 80, d 20 aug 69 i Sthlm (Ty), förut g m boktryckaren Benjamin Gottlieb Schneider, d 38.

Ett år efter boktryckaren B G Schneiders död gifte sig Lorentz G med dennes änka och drev därefter tryckeriet i eget namn.

G åtnjöt i samtiden de bästa vitsord som yrkesman (Alnander) och fick trycktekniskt svara för Vetenskapsakademins mångomskrivna och skickelsedigra övergång från fraktur till antikva i sina handlingar. Genom överbud hade G från Peter Momma erövrat kontraktet med akademin 1741, för vilket han årligen betalade 1 800 dlr. Då han 1747 ansökte om nedsättning, förlorade han kontraktet till L Salvius, som gav bättre bud och hade importerat nya antikva- och kursivstilar från Holland. Första gången handlingarna alltigenom var satta med antikva, 1743, bar titelbladet G:s tryckbeteckning. Hans antikva var en tysk variant av det typsnitt som kallas Janson och som ursprungligen skurits i Amsterdam c:a 1680 av ungraren Miklos Kis. G hörde till de boktryckare som kanslikollegium 1749 beviljade licens för import av stil från Leipzig, dvs Breitkopf. Nya importlicenser 1757 torde däremot gälla det av tysken J G Pötzsch 1755 övertagna och snart mycket konkurrenskraftiga stilgjuteriet i Köpenhamn.

Med sitt goda stilförråd åstadkom G bokverk som hör till de bästa i landet vid seklets mitt. Han tryckte den första ABC-boken med antikva (1758), utgiven av Erik Ekholm. När Boktryckeri-societeten enligt 1752 års reglemente utgav den där föreskrivna förlagskatalogen (1753), upptog G:s förlagsartiklar åtta sidor, vilket placerar honom som den tredje i storleksordning bland rikets förläggare. Bland hans böcker märks kanske främst Kajsa Wargs berömda kokbok, Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber (1755) och kanslirådet R G Modées Utdrag utur alla ifrån den 7 december 1718 utkomne publique handlingar, som småningom skulle stiga till 15 band (1742—1829). Några av G:s bokverk smyckades på titelbladen med kopparstuckna vinjetter i rokokostil såsom Davenants Afhandling angående sätt och utvägar hvarigenom ett folk kan winna uti handelswägen (1756). Där fanns romaner som Barclaijs Argenis, i sv översättning av J Malmberg (1740) men framför allt andaktsböcker som Johann Arndts Paradis Lustgård (1762), flera biblar (1747, 1757, 1762) och psalmböcker, bl a Deutsches Stockholmisches Gesangbuch (1743) och Then svenska prof-psalmboken (1765).

G var den drivande kraften i boktryckarnas motstånd mot Henric Fougt (bd 16), när denne på 1760-talet sökte privilegium för sitt självständigt utformade musiktryck med lösa typer liksom för nya antikva- och kursivstilar. Gentemot Fougts stilprov över dessa i O Törnstens Tabell öfver kostnad och arbete vid förädlingen af lin genom lerfts-väfnad (1766) tryckte G s å samma text under rubriken »Prof-Tryck med utländska stilar, som visar skilnaden emellan dem och de svenska stilar af egen tilvärkning, hvarmed herr secreteraren Fougt låtit sätta den tabell, han ej längesedan utgifvit». G lyckades väl denna gång stoppa Fougt, vilket blev anledningen till att denne utvandrade till England, där han erhöll det önskade privilegiet.

G hade sin bostad i kvarteret Cybele, tomten nr 2, nuvarande Västerlånggatan 48, som han övertagit av sin företrädare och där han efter Lars Söderbergs ritning lät uppföra ett trevåningshus. G:s änka avled 90-årig fyra månader efter honom, varefter tryckeriet genom testamente övergick till Peter Momma. Denne drev det under firmanamnet Fd Grefingska tryckeriet t o m 1771, det senare året jämväl med tillägget »hos Henric Fougt». Denne var Mommas måg och fick genom släktskapen tre fjärdedelar av G:s tryckeri, som han från 1772 drev i eget namn. G:s förlag övertogs i sin helhet av Fougt.