Grönhagen, släkt

Grönhagen, släkt. Dess uppgivna härstamning från de sedan 1300-talet kända borgarna Gronehagen i Lüneburg (v Schantz), vilka förde andra vapen, är helt obestyrkt. Pastorn i S:t Nikolai församling i Verden Theodor Grünhagen (d 1659 enl Marcks v Würtenberg) skall enligt 1700-talsuppgift (v Schantz) ha varit far till Claes Henrik G (1643—1712). Denne uppges 1668 (v Schantz) ha flyttat till Sverige, där han blev kommissarie i kammarrevisionen 1673 o assessor 1676. Han adlades 1678 o utnämndes till lagman i Norrfinne lagsaga 1697 o på Gotland 1711. Hans dtr Christina G (1686—1750) förklarades myndig genom k brev 25 maj 1722. Hon var en av de första ogifta sv kvinnor som erhållit denna ställning (Flintberg). Från hennes bröder Johan Didrik G, Claes G o Fredrik G härstammar släktens huvudgrenar.

Johan Didrik G (1681—1738) blev efter verksamhet som sekreterare vid kontributionsränteriet o högsta ordningsmannaämbetet lagman i Västernorrland 1722 o landshövding på Gotland 1728 (ej 1722) samt friherre 1731. Som landshövding sökte han genom allehanda reformer rycka upp Gotland ur dess förfall. Resultatet kom dock ej att motsvara ansträngningarna, i många fall på grund av bristande intresse från överordnade myndigheters sida men ännu mer genom allmogens reaktion mot G:s temperamentsfulla hårdhet och hänsynslöshet. Med hans son kammarherre Claes Wilhelm G (se nedan) utdog den friherrliga släkten G på manssidan.

Kapten Claes G (1691—1739) deltog 1710 i slaget vid Hälsingborg o sjöstriden i Köge bukt. Hans son Johan Wilhelm G (1715—78) var 1734—60 i fransk tjänst o avancerade 1757 till major vid Royal Suédois. Efter hemkomsten blev han premiärkapten 1760 o generaladjutant hos överbefälhavaren i Pommern Augustin Ehrensvärd 1762. G var den ene av de båda sv representanterna vid förhandlingarna om det vapenstillestånd, som avslutade Sveriges deltagande i Sjuåriga kriget. Han blev överstelöjtnant 1767 o överste 1770 samt fick generalmajors avsked 1775. En av G:s bröder blev morfar till »Ydredrotten» L F Rääf o till presidenten A v Hartmansdorff samt farfars farfar till överste Åke G (f 1885).

Kapten Fredrik G (1698—1770) kom genom sitt äktenskap att bli bosatt i Finland, där hans söner major Claes Henrik G (1749—1831) o överstelöjtnant Johan Adolf G (1753—1826) immatrikulerades på riddarhuset 1818. Johan Adolf G deltog i ryska kriget 1788—90, kriget i Pommern 1807 o finska kriget 1808—09. Han har blivit känd genom Runebergs dikt Döbeln vid Jutas. Det har emellertid påvisats, att han ej var med vid Jutas (Brakel; Waller). Däremot spelade han en viktig roll i striden vid Lappo. Brodern Claes Henrik G blev farfar till ryske generalen Knut Gustav Ferdinand G (1823—1909).