Tillbaka

Inge d.y.

Start

Inge d.y.

Kung

Inge d y, brorson till I d ä, sv konung i början av 1100-talet. Fader: konung Halsten av Sverige (bd 18).

G enl sv 1400-talsuppg (SRS 1:1, s 258) m den som helgon dyrkade Ragnhild, vilken uppges ha grundat Södertälje kyrka o blivit begraven där (enl annan 1400-talsuppg g m hans farbror Inge d ä), enl isländsk 1200-talsuppg (Fagrskinna) m Ulfhild Håkonsdtr, dtr till den norske stormannen Håkon Finnsson (Thjottaätten) o enl flera källor g m konung Nils Svensson (d 1134) av Danmark o konung Sverker d ä (d 1156) av Sverige.

I uppges i västgötalagens kungalängd ha efterträtt sin enligt isländsk uppgift 1118 avlidne bror Filip som konung och blivit förgiftad "med ond dryck" i Östergötland. Enligt isländsk uppgift efterträdde han tillsammans med Filip deras farbror I d ä. Avsaknaden av ytterligare källnotiser tyder på att I:s regering var kort. Den enda kronologiska hållpunkten synes vara Saxos uppgift, att götarna (gothi) efter en sv konungs död valde Magnus Nilsson till konung, som stupade redan 1134. I var sannolikt den siste manlige medlemmen av Stenkils dynasti. En 1300-talsuppgift, att han var svärfar till Erik den helige, torde vara oriktig (Westman; Beckman).

I:s gravmonument i Vreta klosters kyrka tillkom på 1500-talet på initiativ av Johan III.

Hans Gillingstam


Svenskt biografiskt lexikon