Johan Christopher Frenckell

1 Frenckell, Johan Christopher, f 28 juli 1719 i Thörey, Sachsen, d 30 april 1779 i Åbo, begr i Åbo domkyrka. Lärling i David Jungnicols tryckeri i Erfurt, uppt i boktryckarskrået vid Gutenbergjubileet där 27 juni 1740, konstförvant vid akad tryckeriet i Åbo hösten 1743, faktor 31 aug 1756, förvärvade hälften i tryckeriet 1758, akademiboktryckare 15 dec 1775.

G 1) 12 dec 1756 i Åbo m Elsa Maria Leijer, f 1721, d 20 jan 1763 i Åbo, dtr till tullinspektören L o Katarina Lang; 2) 22 dec 1765 i Åbo m Maria Lilius, f 21 febr 1724 i Pöytis (Åbo län), d 29 mars 1800 i Åbo, dtr till länsmannen Johan L o Anna Bergius.

På hösten 1743 kom den tyske konstförvanten F till Åbo för att som gesäll arbeta i det akademiska tryckeriet. År 1750 övertogs detta av boktryckaren J Merckell i Sthlm. Han skötte emellertid sin fars stora officin i huvudstaden och uppdrog därför 1756 ledningen av åbotryckeriet åt F. Två år senare fick F köpa hälften i tryckeriet för 7 000 dlr kmt.

Trots att kontraktet mellan de båda bolagsmännen förbjöd vardera parten att utan den andras tillstånd sälja, utarrendera eller pantsätta sin andel, pantsatte Merckell sin hälft utan att meddela vare sig F eller det akademiska konsistoriet. Dessutom hade han förbehållit för sin officin i Sthlm åbotryckeriets mest inbringande förmån, nämligen rätten att trycka finska psalmböcker och katekeser. Då Merckells ekonomiska ställning ytterligare försämrades, sålde han 1759 i hemlighet sitt tryckeri i Sthlm till bokbindaren A Carlbohm.

Merckells affärstransaktioner kom i dagen först i samband med boutredningen efter hans död 1763. Avslöjandet medförde för F många bekymmer. Han anhöll emellertid hos det akademiska konsistoriet om att få efterträda Merckell som akademisk boktryckare i Åbo. Konsistorium förordade F:s anhållan hos kanslikollegium och underströk samtidigt, att akademin borde få behålla sitt privilegium att trycka finska psalmböcker och katekeser. Denna rätt hade beviljats för att tryckeriet skulle få ett välbehövligt stöd. Bokbindaren Carlbohm gjorde emellertid anspråk på privilegierna, vilka han trodde sig ha förvärvat samtidigt som han köpte det Merckellska tryckeriet. Först 1765 fastställde kanslikollegium akademins tryckeriprivilegier, som även innefattade rätten att årligen införa 1 000 ris papper tullfritt.

Medan man väntade på utslag från kanslikollegium, fick tryckeriet förfalla. När F slutligen kunde överta det, hade han inte tillräckliga medel. Han hade emellertid turen att få stadens rikaste köpman, J Bremer, till bolagsman. Ett kontrakt uppgjordes med akademin som överlät sina boktryckeriprivilegier på 20 år till F och Bremer.

Till olycka för F överlämnade Bremer sin andel i tryckeriet till svärsonen, då hovrättssekreteraren C Hising (adl Hisinger). Med denne kunde F inte samarbeta, och inom kort drog de sina konflikter inför domstol. Processerna verkade förlamande på tryckeriets arbete. Dess förnämsta tryckalster under denna tid var en ny finsk bibel, som skulle ersätta 1758 års slutsålda upplaga. Det akademiska tryckeriet lyckades 1769 utverka ett privilegium exclusivum under 20 år för den planerade bibelupplagan. De ständiga meningsskiljaktigheterna fördröjde emellertid tryckningen, så att subskribenterna kunde få sina exemplar först 1776. Utom bibeln tryckte man stora upplagor av psalmböcker och katekeser, akademins samtliga publikationer och den första tidning, som utgavs i Finland, nämligen Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo.

F:s yrkeskunnighet var allmänt erkänd och han hade väl förtjänt den fullmakt som akademiboktryckare, som slutligen beviljades honom 1775. Det hade inte varit lätt för honom att med sina begränsade tillgångar hålla tryckeriet i gång, men trots motigheterna hade han lyckats lägga en fast grund för den F:ska boktryckardynastin, vars verksamhet i Finland ännu fortsätter.