S Hjalmar N Gabrielson

Gabrielson, Samuel Hjalmar Napoleon, f mars 1876 i Hällstad (Älvsb), d 27 juni 1949 i Gbg (V Frölunda). Föräldrar: handlanden Samuel G o Anna Albertina Nordstedt. Mogenhetsex i Vänersborg 1897, eo postexpeditör 24 okt 1899, extra biträde i Torsby (Göt) 25 sept 1900, i Postverkets v distr 12 dec 1902, postexpeditör där 26 sept 1905, i Borås 9 sept 1907, i Gbg 14 juli 1909–12 juli 1921, styr:led i Posttjänstemännens fören av högre grad 1912–16, verksam bl a inom byggnads- o fastighetsbranschen. – Konstsamlare, donator.

G 1) 19 aug 1910(–1929) i Gbg (Haga) m Elvira Kristina Bengtsson, f 30 mars 1880 i Vänersborg, d 28 okt 1964 i Gbg (Kristine), dtr till sjömannen Anders Johan Olsson B o Josefina Bernhardina Svensson; 2) 27 sept 1929 i Kungälv (enl vigselbok för Brännkyrka, Sthlm) m Effie Maria Landberg, f 15 nov 1896 i Gävle, d 24 okt 1932 i V Frölunda (Göt), dtr till verkstadsägaren Gustaf Emil L o Maria Matilda Ericson.

Hjalmar G var ursprungligen posttjänsteman men sysslade därjämte med affärsverksamhet i olika former, särskilt som fastighetsmäklare. Han medverkade bl a vid byggandet av villastäderna i Örgryte och på Käringberget i Gbg, där han ägde stora tomtmarker. Under åren efter första världskriget förvärvade han flera fastigheter i Berlin. På 1920-talet byggde han bl a vid Kungsgatan 5 i Gbg ett hyreshus, i vars källarvåning det ingick valv från bastionen Carolus Rex, en återstod av de gamla försvarsanläggningarna kring staden. I dessa valv lät G med Källaren Den Gyldene Freden som förebild inrymma en personligt utformad restaurang, vars överskott delvis skulle gå till en fond med uppgift att årligen utdela stipendier till konstnärer och publicister i Gbg. En stiftelse för ändamålet grundades 1936 med professor Axel Romdahl som ordförande, men restaurangen infriade inte förväntningarna och nedlades efter några år. Det belopp G erhöll vid försäljningen av de antika inventarierna fördelades efter hans död i enlighet med en testamentarisk föreskrift mellan ett antal konstnärer och kritiker, som vunnit hans bevågenhet.

Framförallt blev G känd genom sin samling av modern konst, till vilken han lade grunden på 1910-talet. Den flera hundra nummer rika samlingen omfattade verk av många betydande samtida nordiska konstnärer men rymde också en vacker samling fransk målarkonst med namn som Renoir, Gauguin, Toulouse Lautrec, Matisse, Bonnard, Utrillo, Braque och Léger. Genom sin replipunkt i Berlin fick G en mera mångsidig bild av samtidens konst än som var vanlig bland 1920- och 30-talens sv konnässörer. Där förvärvade han bl a de tidiga verk av Chagall, Kandinsky, Kokoschka, Klee, Schwitters och Feininger, som ingick i hans samling och som representerade ett måleri som först långt senare skulle fresta inköpsnämnderna på konstmuseerna i Sverige.

Genom att G:s samling stod öppen för konstnärer och konstintresserade spelade den en roll som ett komplement till de statliga och kommunala konstsamlingarna i landet. År 1928 utställdes G:s samling i Konstakademin i Sthlm och 1949 i Konstmuseet och Konsthallen i Gbg. En samling inom samlingen bestod av ett sextiotal självporträtt av samtida nordiska konstnärer i främsta ledet, vilken vid G:s bortgång donerades till Gbgs Konstmuseum.