Gadolin, släkt från Finland

Gadolin, finländsk släkt, som – sannolikt med orätt – satts i samband med Henricus Nicolai Gadolenus (se ovan).

Släkten G:s äldste säkert kände stamfar var kronobonden och kyrkosexmannen Anders Matsson (f omkr 1637, begr 1716) på Magnu (nu Maunu) hemman i Hallu by, Nykyrko (nu Kalands) sn (Åbo län). En av hans söner, kontraktsprosten Jacob G (1678–1758) i Virmo (Åbo län), antog släktnamnet efter hebr (ej grek) »gadal», som betyder vara eller bliva stor och alltså är en översättning av den finska födelseortens namn, uppfattat som sammanhängande med det latinska ordet »magnus». En av dennes söner var biskop Jacob G (G 1), av vars söner professor Johan G (G 2) blev far till bl a professorn i biblisk exegetik vid universitetet i Helsingfors Jakob Algoth G (1797–1848).

Efter Finlands skiljande från Sverige har två grenar av släkten adlats, dels 1816 Johan G:s bror domprosten i Åbo professor Gustav G:s (1769–1843) barn med namnet af G (utdog på manslinjen 1849), dels 1871 Gustav G:s brorson ryske generalen och professorn Axel G (1828–92) med släktnamnet oförändrat. En av dennes söner, professor Alexander Wilhelm G (1868–1939), författade bl a avhandlingen »Pantsättning af jord enligt medeltida sv landsrätt» (1909). Hans son nationalekonomen docent Carl Axel Johan G (f 1898) har skrivit om sin släkts ursprung (se nedan [källor o litt]).