Henrik Gahn

4 Gahn, Henrik, sonson till G 1, f 1 april 1820 i Falun, d 30 mars 1874 i Uppsala. Föräldrar: salpetersjuderidir Johan Henric G o Johanna Charlotta Théel. Inskr vid Uppsala univ 9 nov 1838, studerade där till 1841, genomgick Falu bergsskola 1841–42, elev på Jernkontorets stat 1842, extra stipendiat där 1845–48, ägnade sig åt skogsaffärer 1848–62, skogschef i Bergviks sågverksab (Gävl) 1853–55, grundade Upsala tekn fabrik 1867, från 1872 ombildad till H Gahns Aseptin-Amykos ab. – HedL av Gävleborgs läns hushålln:sällsk 1863.

G 16 aug 1847 i Bergsjö (Gävl) m Maria Elisabeth Nordlinder, f 8 mars 1825 på Nianfors bruk, Njutånger (Gävl), d 2 sept 1906 i Uppsala, dtr till kh Eric N o Anna Sophia Hasselblad.

Som ung bergsvetenskapsman deltog G 1843–46 i bergshauptman J H af Forselles' (s 321 ff) geologiska kartläggning av Sverige, bekostad av Jernkontoret och resulterande i »Geognostisk karta öfver Sverige» 1856 (ms i Jernkontorets arkiv). Från 1848 ägde och drev G tillsammans med sin svåger L M Wærn Lottefors sågverk i Bollnäs. Båda ägnade sig åt skogsaffärer, som gick så bra att G 1852 kunde köpa Backa och Åkersta gårdar i v Hälsingland. År 1862 bosatte han sig i Uppsala, där han grundade en liten kemisk-teknisk fabrik, som så småningom utvidgades till ett betydande företag.

G hade i mitten av 1860-talet uppfunnit ett desinfektionsmedel, vars två varianter han kallade aseptin och amykos. Han erhöll patent på dem resp 1869 och 1871. I England utarbetade vid denna tid läkaren lord J Lister en antiseptisk sårbehandlingsmetod. Tidigare hade man använt den frätande och smärtsamma karbolsyran som desinfektionsmedel. Nu kom G:s uppfinningar som de första här i landet inom samma område. Medlens verkan berodde mest på borsyrans bakteriedödande egenskaper.

Aseptinet var kemiskt sett en glycerinhaltig borsyrelösning, aromatiserad med nejlik-och pepparmyntolja. Det användes i munvatten och kosmetiska preparat men fram emot århundradets slut också som konserveringsmedel för födoämnen (kött, fisk, grönsaker) samt för desinfektion av smärre sår och vid vissa hudsjukdomar. G kallade gärna sitt aseptin för »världens första antiseptiska munvatten». På 1870-talet erhöll firman medaljer för sina tillverkningar på en rad utställningar och vann stora internationella framgångar trots hård konkurrens och processer med tillverkare av liknande medel (Aug Norman, C G Nyblæus och Barnängens tekniska fabrik).

G:s fabrik i Uppsala tillverkade även andra artiklar: tvålar (med och utan aseptin), hudkrämer, blanksvärta, talk och puder, eau-de-cologne, senare även nagellack, rakkräm, hårvatten, pomada m m. Den energiske G avled knappt 54 år gammal.