Carl Johan Creutz

7. Carl Johan Creutz, sonson till den föregåendes kusin C. 3, f. 25 sept. 1725; d. 14 apr. 1793 i Haag. Föräldrar: v. landshövdingen i Nylands och Tavastehus län friherre Karl Johan Creutz och friherrinnan Beata Charlotta Wrede av Elimä. Student i Uppsala 22 juni 1744. E. o. kanslist i utrikesexpeditionen 31 aug. 1744; kommissionssekreterare vid svenska beskickningen i Haag 25 aug. 1747; K. sekreterare 1756; envoyé i Nederländerna 21 jan. 1760; rappellerad 16 mars 1775.

Gift 1762 med Constantia van Slingeland, d. dec. 1773.

Att C. år 1760 med förbigående av flera äldre medtävlande utsågs till Sveriges representant hos de nederländska generalstaterna, en plats som ansågs betydelsefull därför att Holland alltjämt stod i storpolitikens centrum, berodde på att han genom sin långvariga tjänstgöring i landet var mera förtrogen med förhållandena därstädes än någon annan svensk diplomat. Att döma av ett par ganska ampra tillrättavisningar, som han under sin första envoyétid erhöll från kanslipresidenten, synes han emellertid icke fullt ha motsvarat de förväntningar, man ställt på honom. Man ansåg i kanslikollegium, att C. icke rätt fattat sin uppgift och att han i sina depescher icke iakttagit den försiktighet, som fordrades av en ung diplomat. Tillrättavisningarna tyckas ha haft avsedd verkan, ty i det följande utmärkas C:z' depescher av en nykter saklighet, som nästan aldrig låter läsaren skymta mannen bakom ordet. Sannolikt ha vi att i detta förhållande se orsaken till att Gustav III, som fordrade ett mera personligt arbete av sina diplomater, redan i början av sin regering beslöt att ersätta C. med en yngre kraft. Vid detta sitt tvungna tillbakaträdande råkade C. i strid med efterträdaren, friherre Emanuel De Geer, vilket till sist ådrog honom konungens öppna onåd.

De direkta förbindelserna mellan Nederländerna och Sverige inskränkte sig under C:z' ämbetstid till ett minimum, vilket gör det svårt att bedöma hans verksamhet som diplomat. Hans depescher innehålla också i allmänhet föga utöver ett återgivande av alla de politiska rykten, som från de mest skilda håll möttes i Haag, men synas särskilt i början av 1760-talet, då Sveriges förbindelser med England avbrutits under sjuåriga kriget, ha emottagits med intresse i Stockholm. C. författade under sin diplomattid tre berättelser om Nederländerna, en omfattande åren 1748 till 1750, de bägge övriga avsedda för riksdagarna 1765 och 1769. Särskilt de sistnämnda äro väl skrivna och giva en allsidig redogörelse för den holländska republikens inre och yttre förhållanden. — Efter sin fader v. landshövdingen K. J. Creutz ärvde C. Kvidja i Pargas socken i Egentliga Finland men sålde redan 1769 godset.