Tillbaka

Cygnæus, släkt

Start

Cygnæus, släkt

Cygnæus, släkt, härstammande från bonden Martin Finne, vilken levde i mitten av 1600-talet och var fader till kapellanen i Joutseno, sedermera kyrkoherden i Kristina socken i södra Savolaks Johannes Martini (d. 1721). I sitt gifte med Birgitta Svahn, en dotter till kyrkoherden i Joutseno Georgius Jousenius (joutsen = svan) hade han sonen Zachris (se nedan 1), kyrkoherde i Mäntyharju, vilken upptog sin moders släktnamn i den latiniserade formen Cygnaeus. Med dennes söner, biskopen i Borgå Zachris C. d. ä. (se nedan 2) och auditören vid Savolaks regemente Georg C. (f. 1735, d. 1793), vilken var en av G. M. Sprengtportens närmaste medhjälpare vid dennes verksamhet i Savolaks 1775—79, delade sig släkten i tvenne grenar, av vilka den äldre intagit en synnerligen framskjuten ställning i Finlands kulturliv. A) Söner till biskopen Zachris C. d. ä. voro biskopen Zachris C. d. y. (se nedan 3), kyrkoherden i Rantasalmi Johan Hinric C. (se nedan 4) samt assessorn Jacob Georg C. (f. 1767, d. 1819). Zachris C. d. y:s son var skalden, konstkritikern och historikern, professor Fredric C. (f. 1807, d. 1881), vilkens märkliga — tyvärr icke bevarade — tal vid Florafesten 1848, då »Vårt land» första gången sjöngs, står omgivet av en säregen glans i Finlands nyare historia. Fredric C:s' kusin var »den finska folkskolans fader», assessorn Jacob Georg C:s' son folkskoleöverinspektören Uno C. (f. 1810, d. 1888). Av släktens medlemmar i senare tid torde böra nämnas professor Fredric C:s' brorson, den framstående, mångsidige skolmannen och huvudredaktören för Åbo tidning lektor Gustaf Alexander C. (f. 1851, d. 1907), bekant för sitt arbete för skapandet av en inhemsk svenskspråkig scenkonst i Finland. — B) Auditören Georg C:s' son, vice landssekreteraren i Kuopio län Magnus Wilhelm C. (f. 1783, d. 1852) utmärkte sig våren 1808 genom den rådighet och oförskräckthet, varmed han efter Kuopio stads erövring värnade den inhemska befolkningens rätt gentemot de ryska militärbefälhavarnas krav. Efter fredsslutet stannade han i Sverige och utnämndes till landssekreterare i Norrbottens län 1810 och i Västerbottens län 1812 samt erhöll lagmans titel 1818.

Ragnar Rosén.


Svenskt biografiskt lexikon