Friedrich Christian Ernestus Bünsow

1. Friedrich Christian Ernestus Bünsow, f. 10 juni 1824 i Kiel, d. 7 sept. 1897 i villa Merlo vid Skönvik, Timrå socken. Föräldrar: porträttmålaren och teckningsläraren i Kiel Joachim Johanh Friedrich Bünsow och Catrine Elsabe Postel. Genomgick läroverkets i Kiel lägre klasser. Anställd i bokhandel i Kiel i början av 1840-talet; kom till Stockholm 1845; anställd hos bokhandlaren Adolf Bonnier därstädes 1845 samt hos sin morbror trävaruhandlanden H. F. Postel i Sundsvall 1846; övertog efter dennes död trävaruaffären 1847; bildade Skönviks a.-b. 1861; ledamot av Sundsvalls stadsfullmäktige 1863—75 (v. ordförande 1863–73); bosatte sig i Stockholm 1888. RVO 1880; RNO 1887; innehade dessutom utländsk orden.

Gift 10 nov. 1852 med Syster Allona Krautmeijer, f. 16 mars 1825, d. 17 apr. 1898, dotter till kamreraren vid K. flottan Herman Hindrich Krautmeijer.

När B. 1846 efter avslutat arbete hos Adolf Bonnier besökte sin morbror H. F. Postel i Sundsvall, låg denne i konflikt med några trävaruimportörer i Holland. För att bilägga tvisten erbjöd sig B. att resa dit. Uppdraget lyckades förträffligt, och B. anställdes hös morbrodern. När denne efter endast ett år avled, lades ledningen av affärerna i B:s händer. Mera framsynt än de flesta av sina konkurrenter, började B. uppköpa stora skogar i Jämtland och Medelpad. De små vattensågar, som affären ägde, visade sig snart otillräckliga för det ökade skogsbeståndet, och 1855" inköptes av Rew. Prescott & C: o i London Skönviks lastageplats och glasbruk. Den svåra penningkrisen 1857 tvingade emellertid B. att av affären bilda ett bolag, Skönviks a.-b., vilket kom till stånd 1861. Aret därpå anlades en ångsåg om åtta ramar jämte erforderliga kantverk. Under årens lopp utvidgade sig sågverksrörelsen till en av Sveriges största. År 1889 utökades ramarnas antal till sjutton, varjämte hyvleri, lådfabrik etc. byggdes. Det ursprungliga aktiekapitalet, 1,500,000 kr., är nu 19,600,000 kr., och bolagets skogar omfatta över 300,000 har. B. deltog flitigt i Sundsvalls kommunala liv, men efter den stora branden 1888 slog han sig ned i Stockholm, där han, efter ritningar av professor I. G. Clason, lät uppföra det s. k. Bünsowska huset vid Strandvägen (n:o 29–31–33). Sina stora inkomster använde B. även till befordrandet av kulturella företag. Sålunda hava bl. a. nationalmuseum, nordiska museet, Norrlands nation i Uppsala och framför allt den zoologiska institutionen vid Uppsala universitet av B. ihågkommits med donationer. Många konstnärer sågo även i den varmhjärtade mannen sin välgörare.