F Oscar T Berg

Berg, Frans Oscar Theodor, f. 10 jan. 1839 i Stockholm, d 18 dec. 1914 i Råsunda. Föräldrar: handlanden Johan Fredrik Berg och Sara Sofia Sjögren. Elev vid Konstakademien 20 apr. 1858; erhöll K. medaljen 1869; fortsatte sina konststudier i Rom: Återvände till Sverige 1878; överflyttade till London; bosatte sig ånyo i Stockholm 1888.

Gift 16 maj 1876 med Märta Maria Augusta Montgomery, f. 5 jan. 1843, d 5 dec. 1906, dotter till landshövdingen Gustav Adolf Montgomery.

B. var bildhuggare och utförde under sin vistelse i Rom utom porträttbyster dels figurgrupper med klassiska motiv, såsom »Pan tröstande den sörjande Psyche» och »Satyr och faun», dels skulpturer med genremässigt innehåll, t. ex. »Mandolinspelaren» (beställd av änkedrottning Josefina och uppställd i Stockholms slott), »Gosse som modellerar», »De första stegen». Efter sin hemkomst deltog han i den dekorativa utsmyckningen av Uppsala universitet samt utförde kvinnofiguren »Kiss me» och en del porträttbyster, varibland den av Karl Gustav Tessin finnes i nationalmuseum. För Konstakademiens nybyggnad gjorde han fyra relieffigurer för fasaden, framställande antiken, medeltiden, renässansen och vår tids konst. Likaså omarbetade han K. G. Qvarnströms fyra fasadfigurer å den äldre byggnaden, återgivande arkitektur, skulptur, måleri och gravyr, till friskulpturer å taket. Redan i Rom visade B. med »Kristus vid tolv års ålder» dragning till biblisk ikonografi, och denna motivkrets blev under 1890-talet hans huvudsakliga. På 1897 års utställning hade han anordnat ett s. k. bibliskt galleri, framställande i dioramabilder de viktigaste tilldragelserna i Jesu liv.

Vistelsen i Rom blev avgörande för B: s konstnärliga läggning. I hans arbeten spåras alltid mer eller mindre tydligt en påverkan av italienskt formspråk, och framför allt har studiet av renässansskulpturen varit av avgörande betydelse för honom. Så t. ex. skönjes i »De första stegen» ungrenässansens barnatyp. »Gosse som modellerar» är en god exponent för det bästa i B: s konst, som präglas av en flärdfri uppfattning, behaglig formgivning, enkel komposition, teknisk skicklighet, goda anatomiska studier och en illustrativ realism. B:s krafter nedsattes emellertid i förtid av en plågsam sjukdom (ansiktsneuralgi), som började framträda vid tiden för hans arbete för Uppsala universitetsbyggnads utsmyckning, och hustruns död (1906) nedbröt honom ytterligare. Dessa ogynnsamma förhållanden i förening med hans begåvnings obestridliga begränsning gjorde hans bana utvecklingsfattig. Det visade sig snart, att han i sina tidigare verk givit, vad han förmådde.