Astrup, Hans Rasmus, f. 17 aug. 1832 nära Molde i Norge, d 19 febr. 1908 i Kristiania. Föräldrar: norske kaptenen Ebbe Astrup och Martina Helsing. Ägnade sig åt kommersiell verksamhet och företog bl. a. från sitt sjuttonde år resor med norska kofferdifartyg till Spanien för att sälja klippfisk; etablerade trävarurörelse i Barcelona tillsammans med sin landsman Nils G. Sörensen 1856; överflyttade med firman till Stockholm 1864 och fortsatte efter dess upplösning 1872 i eget namn affärsverksamheten; återflyttade till Norge 1885; statsråd och chef för departementet for de offentlige arbeider 3 aug. 1885–1888 och var därunder 1888 medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm; ledamot av stortinget 1889–91 samt fr. o. m. år 1895. RNO 1882; innehade dessutom en norsk och en spansk orden.
Gift 28 maj 1862 med Augusta Elisabet Lindqvist, f. 28 maj 1841, d 7 juli 1908, dotter till postvaktmästaren Johan Lindqvist i Stockholm.
Firman Astrup & Sörensen bedrev i Barcelona huvudsakligen affärer med svenskt virke. Det var de därav föranledda vidsträckta intressena i Sverige, som år 1864 föranledde dess flyttning till Stockholm, där dess i Spanien grundlagda förmögenhet snart ökades genom framgångsrika skogs- och trävaruspekulationer. Åren 1869–70 anlade de båda kompanjonerna Skutskärs ångsågverk, som haft en väsentlig andel i den svenska trävarurörelsens utveckling till storindustri och hastigt blev en mycket lukrativ affär. A. förblev efter firman Astrup & Sörensens upplösning 1872 den störste delägaren i detta företag, tills det år 1885 för fyra millioner kr. såldes till Stora Kopparbergs bergslag, och fortsatte även i övrigt att spela en mycket framskjuten roll i Norrlands industriella och kommersiella utveckling. Hans verksamhet i Sverige var icke fri från den hänsynslösa målmedvetenhet, som ofta präglade 1860- och 1870-talens svenska skogsaffärer, men han framstod alltid som en god husbonde för sina många underhavande och var i allmänhet varmt intresserad för humanitära strävanden. Liksom andra mera framträdande samtida representanter för den norrländska trävaruexporten hyllade han den ekonomiska liberalismens läror. Jämte åtskilliga bland denna åsiktsriktnings främsta anhängare — J. V. Arnberg, , Hans Forssell, K. F. Wærn m. fl. — stiftade han 1877 nationalekonomiska föreningen i Stockholm och deltog under de följande åren med intresse i dess förhandlingar. — Det väckte till följd av A:s framgångsrika verksamhet i Sverige uppmärksamhet, att han efter sin återflyttning till Norge och inträdet i dess offentliga liv anslöt sig till den norska vänsterns emancipationssträvanden.
Karl Löfström.