Samuel Aurivillius

5. Samuel Aurivillius, son till A. 3, f. 21 juli 1721 i Stockholm, död av en »smittosam fläckfeber» 24 mars 1767. Student i Uppsala 17 sept. 1729; vistades där med informator i två år; åtnjöt sedan undervisning av fadern i hemmet; kom ånyo till Uppsala 1736; studerade matematik för Samuel Klingenstierna och astronomi för Anders Celsius samt efter faderns död mineralogi och »proberkonsten» (kemi) för J. G. Wallerius; auskultant i bergskollegiet 10 okt. 1743; återvände till Uppsala och idkade därstädes medicinska studier för Nils Rosén och Linné; företog under 3 1/2 år en utländsk studieresa, varunder han besökte Berlin och Leipzig samt i Göttingen åtnjöt undervisning av Linnés kamrat från Leidentiden, den berömde Albrecht von Haller; disp. där å av honom själv författad avhandling för med. doktorsgrad 13 dec. 1749; besökte under hemresan Paris och London; hemkom 1752. Utnämndes frånvarande till bibliotekarie vid universitetsbiblioteket i Uppsala 6 febr. 1750; K. livmedikus; professor i anatomi och praktisk medicin i Uppsala genom tjänstebyte med svärfadern Nils Rosén 11 mars 1756; universitetets rektor ht. 1761.

Gift 8 maj 1753 med Anna Margreta Rosén, f. 16 febr. 1736, d 21 juli 1772, dotter till professorn Nils Rosén (von Rosenstein).

Enligt Annerstedts vittnesbörd var A. en duglig bibliotekarie och röjde under sin verksamhet vid biblioteket vidsträckta studier. Närmre honom låg väl dock medicinen. Han var en både nitisk och skicklig anatom och fick efter särskild hemställan en ny lokal för den anatomiska undervisningen i Uppsala, nämligen tvenne rum i bottenvåningen av »nya» konsistoriehuset vid S:t Eriks torg, ett rum till dissektionsrum och ett till föreläsningssal. Denna samma lokal, som 1757 anvisades tills vidare för ovannämnda ändamål, bibehölls härför ända till 1850. Med flyttningen av föreläsningarna från Olof Rudbecks »theatrum anatomicum» i Gustavianum upphörde de »publika sektionerna» eller »anatomierna». A. ledde undervisningen med mycket nit, synnerligen vad dissektionerna beträffade. Han undervisade dess atom i praktisk medicin genom klinisk undervisning på akademins sjukstuga samt uppmuntrade sina åhörare till »kirurgiska handalagen». Sin vetenskapliga produktion, som huvudsakligen finnes nedlagd i några och tjugu dissertationer, ägnade A. företrädesvis åt den praktiska medicinen.