2. Eric Göran Adelswärd, den föregåendes son, f. 21 jan. 1751, d 15 febr. 1810. Kadett vid amiralitetets kadettkår i Karlskrona; sekundkorpral vid Östgöta kavalleri 24 dec. 1763;-rustmästare vid livgardet 15 nov. 1766; fänrik 11 aug. 1767; kapten i armén 13 sept. 1772, som han själv uppger, i anseende därtill, att han hade den lyckan bevista »den då förefallne lyckeliga förbättring i regeringssättet»; löjtnant vid livgardet 21 juni 1773, vid livkompaniet 21 apr. 1774; korpral vid livdrabanterna 2 maj s. å.; erhöll avsked med överstes namn 4 dec. 1784; ledamot av, kommittén till hushållningens förbättrande 26 febr. 1793. RSO 1772; KVO 1794.
Gift 1) 24 juli 1774 med Eva Helena von Fersen, f. 5 mars 1759, d 19 juli 1807, dotter till överhovjägmästare Karl Reinhold von Fersen; 2) 2 okt. 1808 med Eva Beata Lovisa Stackelberg, f. 1770, d 25 jan. 1839, dotter till översten Adolf Fredrik Stackelberg.
A. tog livlig del i riksdagarna 1786–1809 och var 1786, 1789 och 1809 elektor samt 1786 ledamot av banko-, 1789 av bevillnings-och 1809 av statsutskottet. 1786 stod han i den unga adelsoppositionens led. På 1800 års riksdag, vid behandlingen av hemliga utskottets förslag till myntrealisation, uppläste . A. på riddarhuset 26 maj ett diktamen, vari han för att förebygga minskning av rörelsekapitalet yrkade på att realisationen skulle genomföras under en längre tidsperiod. I fråga om bevillningen ansåg han sig kunna medge, att denna finge utgå till nästa riksdag, blott detta ej räknades som prejudikat för framtiden. Vid 1809 års riksdag räknades A. till det gustavianska partiet och deltog 18 juli 1809 i dess strid mot tronföljarvalets företagande. I konstitutionella frågor tog A. till orda vid flera tillfällen. Så yrkade han på att reservationer i dechargespörsmål i konstitutionsutskottet skulle delgivas ständerna samt intresserade sig i hög grad för statsrevisionens tillkomst. I statsutskottet tillhörde han den avdelning, som handlade militära frågor. Måhända föranledd av där vunna erfarenheter, föreslog han i ett memorial till statsutskottet 2 dec. 1809, att krigskollegium och förvaltningen av sjöärenden skulle ersättas av en erfaren militär ämbetsman jämte sakkunniga biträden. Denne chef — av andra kallad krigsminister — skulle kunna kallas att närvara i statsrådet vid föredragning av militära frågor. A:s förslag, som vid debatt på riddarhuset (19 dec.) visade sig åtnjuta åtskilliga sympatier, ehuru man ville fasthålla en skillnad mellan härens och flottans ärenden, hänvisades till den påtänkta och sedermera, 4 okt. 1811, tillsatta stora förvaltningskommittén. Det förslag om allmän värnplikt, som framlades 1809, bekämpades av A. Till slut må nämnas, att adelns privilegier i honom ägde en nitisk försvarare. — A. framträdde även såsom mecenat och erbjöd sig t. ex. att bidraga till utgivandet av Hermelins kartverk. På baroniet Åtvidaberg inrättade han ett sjukhus.
Erik Naumann.